Avtal 2025 4,2 procent i löneökningar på ett år. Det är vad Facken inom industrin kräver i sin avtalsplattform som presenterades på måndagen.
Kravet ligger högre än vad facken historiskt brukar begära. Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall menar dock att siffran är motiverad
– Vi ser att de senaste åren har vinstandelen ökat. Och då finns det ingen anledning att låta den andelen fortsätta öka på lönernas bekostnad, säger hon till Dagens Arena.
Men hon får mothugg Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.
– Vi tycker det är bekymmersamt högt. Vi ser inte att det finns några ekonomiska fundament som talar för sådana löneökningar. Tvärtom behöver vi återhållsamhet och nedväxling för att komma ur den här sega lågkonjunkturen vi är inne i
Han får medhåll från Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.
– Facket kommer med ett lönekrav som – om det skulle bli verklighet – skulle innebära den högsta löneökningsnivån sedan Industriavtalet kom till för snart 30 år sedan. Det skvallrar om en bild av ekonomin som inte delas av någon annan seriös bedömare, säger han.
Tänker långsiktigt
Samtidigt finns det dem som menar att facket krävde för lite i förra årets avtalsrörelse, och att man med tanke på inflation och reallönesänkningar under de senaste åren borde kräva ännu högre löneökningar. Men Marie Nilsson håller inte med.
– Vi ska inte kompensera oss för inflationen utan vi ska tänka långsiktigt. Vi måste också tänka på industrins konkurrenskraft, säger hon.
Peter Hellberg, förbundsordförande för Unionen, menar att en sådan här modell är mer fördelaktig för medlemmarna.
– Vi tror att den här modellen över tid ger högre reallöneökningar, säger han.
Viktigt med arbetstidsförkortning
Facken inom industrin vill också göra en tydlig satsning på arbetstidsförkortning. Men arbetsgivarna är kritiska.
– Vi har diskuterat arbetstider på olika sätt med motparterna nästan varje avtalsrörelse. Det här är inget nytt. Med det sagt så är arbetstidsförkortning direkt dåligt. Det ena skälet är att det slår mot basindustrin och produktionen, och vårt sätt att organisera arbetet. Ett annat skäl är att vi har i vart fall på sikt en arbetskraftsbrist som inte minskar utan snarare ökar, säger Per Widolf.
Peter Hellberg är inte förvånad över arbetsgivarnas reaktion.
– Det är ju uppenbart att arbetstidsförkortning är och har varit ett rött skynke för arbetsgivarna. De brukar uttrycka det som att de vill inte betala för att man inte jobbar, utan de vill betala för att man jobbar. Men vi ser ju att det här är otroligt viktigt för våra medlemmar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
