Kriget Hamas-Israel Under tisdagskvällen kom rapporter om en bombning av ett sjukhus i Gaza där över 500 personer befarats ha dödats. Hamas har pekat ut Israel som skyldig för bomben, medan Israel menar att attacken kom från den palestinska terrorgruppen Islamiska jihad.
Hur ska man som mediekonsument förhålla sig till dessa motstridiga uppgifter och går det att reda ut fakta från spekulationer? Dagens Arena har pratat med journalistikforskaren Sigurd Allern.
Kriget i Ukraina, gängkriminaliteten och nu ett krig mellan Hamas och Israel. Dagens medieflöden är fyllda av information, bilder och åsikter om tragedier. Sigurd Allern är professor i journalistik och han menar att man i dessa tider måste ta ett steg tillbaka och vänta tills all fakta är bekräftad.
– Information och nyheter används som ett vapen i krig, ett psykologiskt vapen. Därför bör man vara uppmärksam på att de inblandade parterna kan vara extremt selektiva i förhållande till de fakta som presenteras, vilket ger en skev eller vinklad bild, säger Sigurd Allern.
Han menar därför att det är viktigt att först värdera de nyheter som kommer.
– Den grundläggande hållningen är väl att det är klokt att vara försiktig med slutsatserna tills man har möjligheten att över tid få en värdering av fakta från lite olika och gärna alternativa, pålitliga och oberoende källor.
Känsloladdad rapportering
Skillnaden mellan “vanlig” rapportering och rapportering vid ett krig menar Sigurd Allern är att det tenderar att bli mer emotionellt komplext vid krig. Speciellt angående kriget mellan Israel och Hamas där västvärlden och Sverige har en relation till den långa konflikten som är både politisk, ideologisk och religiös. En relation som kanske saknas vid andra konflikter i världen.
– De flesta medier i Sverige är generellt väldigt sympatiska till Israel. Inte nödvändigtvis ensidigt i specifika frågor, men det är en grundläggande hållning. Och det kan spela in på många sätt. Till exempel i språkbruket. När Hamas genomför en terrorattack, vilket Hamas har gjort i Israel med groteska konsekvenser för kort tid sedan, så står det att människor har blivit mördade i en terroraktion. Men när Israel eller USA under en konflikt bombar, så kommer västerländska medier ofta att använda ett passivt språk. Då är det inte hundratals som blir mördade utan istället kanske hundratals som dött. De som bombar porträtteras inte i samma utsträckning som en aktiv aktör. Den typen av mekanismer spelar ofta en roll i den rapporterande journalistiken, säger Sigurd Allern.
Han uppmanar mediekonsumenter just nu att ta det lugnt eftersom informationen kommer i ett så snabbt flöde.
– Jag tror att man ska vara varsam med att dela artiklar och åsikter spontant. Alltså att inte ge sig in på sociala medier för snabbt. Ju större och starkare känsloreaktioner, desto större anledning till att ta ett steg tillbaka och ta sig lite tid. I alla fall tills man är säkrare på vad som har hänt eller vad som är den mest relevanta reaktionen på det som har skett, säger Sigurd Allern.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
