»Ingen kan ta din utbildning«

nyhet De ekonomiska effekterna av att människor tvingas på flykt är stora för både migranter och mottagarland. Det är dock alltid värt att investera i deras utbildning eftersom det lönar sig i längden, menar ekonomiprofessorn Sascha Becker.

I dagsläget befinner sig fler än 80 miljoner människor världen över på flykt från sina hemländer. Konsekvenserna av detta är avsevärda, både för omvärlden och för den som tvingats migrera. Detta diskuterades nyligen på ett seminarium arrangerat av IIES och SNS. Huvudtalaren, ekonomiprofessorn Sascha Becker från Monach University i Australien, har undersökt vilka effekter påtvingad migration har haft på de som utsatts genom historien.

– Det finns en hypotes som lyder att om du tvingas flytta och därmed förlorar alla dina fysiska tillgångar, kommer du istället börja investera i mer mobila tillgångar. Utbildning är ett exempel på detta eftersom ingen kan ta den ifrån dig, berättade han och fortsatte:

– När man tittar på utbildningsgraden hos ättlingarna till de som tvingades flytta från den tidigare polska Kresy-regionen under andra världskrigsslutet är den idag högre än den hos resterande delar av den polska befolkningen. Denna trend började redan hos den första generationen migranter och har sedan bestått över tid. Genom att isolera gentemot andra potentiella förklaringsfaktorer har vi kunnat konstatera att ett preferensskifte faktiskt har ägt rum.

Sascha Becker poängterade därefter problematiken i att barn idag, vars familjer ännu inte fått sin asylstatus bekräftad, ofta inte får tillgång till skolsystemet i det land man flytt till. Detta gäller inte minst när man breddar perspektivet och sätter detta i förhållande till möjligheterna att integreras i ett nytt samhälle.

Henrik Andersson, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet, underströk vikten av de effekter som destinationslandets policies kan ha.

– Det finns vetenskap som stödjer tesen om att tillströmmandet av flyktingar eller migranter till ett grannskap resulterar i en högre andel röster på invandringsfientliga partier från den lokalbefolkning som bor där.

Detta kan sedan komma att påverka migranternas tillgång till destinationslandets välfärdssystem, däribland möjligheterna att utbilda sig. Men det tycks finnas en lösning.

– Nyare vetenskap pekar istället på att dessa attityder kan bero på vad för typ av kontakt som förekommer mellan invandrare och lokalbefolkning. Detta tror jag även påverkar utfallet för invandrarna själva. Vi har till exempel tittat på kontakter som sker genom arbetsplatsen. I den kontexten går det att finna andra attityder, speciellt när man jobbar inom samma område, eftersom man interagerar och pratar med varandra på en meningsfull nivå. Detta kan ställas mot att enbart iaktta någon på distans vilket jag tror enbart förstärker de stereotyper som man hyser, sade Henrik Andersson.

Sascha Becker medgav sedan att nackdelen med att jämföra med det polska exemplet från slutet av andra världskriget, är att det är exceptionellt i den mån att de som tvingades migrera i det fallet inte behövde flytta till ett annat land.

– Vi kan aldrig dra några slutsatser av något utan att titta på kontexten. Det polska fallet är uppenbarligen väldigt annorlunda i termer av den historiska kontexten. Det rör sig ju om polska invånare som flyttar inom Polen och som därmed var välkomna från dag ett. Sedan fanns det också skolor och lärare som pratade samma språk som de migrerande. Detta förstärker vikten av rätt typ av policy på mottagarsidan, det vill säga i destinationslandet, sade Sascha Becker för att avslutningsvis komma med råd till de politiker som kan påverka det sistnämnda:

– Vi ignorerar ofta faktumet att de val vi gör idag får konsekvenser som sträcker sig över generationer. Även om alla flyktingar skulle återvända till sina forna hemländer borde utbildning vara att betrakta som en nyttig investering. Tänk bara på allt bistånd man potentiellt skulle kunna spara på sikt.

Text: Oskar Göhlman