betyg Ulf Kristersson (M) kopplar i sitt jultal samman bristande svenskkunskaper med ofullständiga betyg i nian. Men stämmer det? Dagens Arena undersöker statistiken.
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasiet har ökat med 1,3 procentenheter sedan förra året och behörigheten har förbättrats i alla elevgrupper. Bland elever med svensk bakgrund är andelen behöriga 91 procent och motsvarande siffra är 85 procent för elever med utländsk bakgrund.
2020 var 85,6 procent av samtliga elever som avslutat årskurs nio behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Ändå går drygt 14 procent av eleverna ut med ofullständiga betyg och skillnader mellan elevers förutsättningar att klara skolan har ökat.
”Riktig prevention är att barn lär sig perfekt svenska”
Efter några korta ord om pandemin övergick Ulf Kristerssons (M) jultal den 14 december till att handla om nya åtgärder för att motverka social utsatthet och bidragsberoende. Språkundervisning i svenska var en av dem. Därför vill Moderaterna införa språkförskola och obligatorisk läxhjälp på fritids i utsatta områden:
– Riktig prevention är att barn lär sig perfekt svenska, även om föräldrarnas är knagglig, säger Ulf Kristersson i jultalet.
I en kommentar till Rapport säger partiledaren att språkförskola i utsatta områden ska hjälpa de barn som får ofullständiga betyg att lära sig lika bra svenska som alla andra:
– I utsatta områden har vi många människor som talar dålig svenska och det är inte bara nyanlända. Vi hade 16 500 elever förra året som gick ut med ofullständiga betyg.
Stämmer det att det är bristande svenskkunskaper som gör att 16 252 elever gick ut nionde klass förra året med ofullständiga betyg?
Läsåret 2019/20 hade 16 252 elever i årskurs nio inte uppnått kraven för godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska – detta visar Skolverkets senaste statistik. Siffran inkluderar dem som hade underkänt i alla tre kärnämnena, och de som hade underkänt i ett eller två av dem. Närmre 6000 av eleverna hade underkänt i alla tre ämnena.
I stapeldiagrammet ovan redovisas det antal elever som bara blev underkända i ett av grundämnena – i de här gruppen var ämnet matematik vanligast att ha fått underkänt i. Ser man till alla elever som fått underkänt i minst ett grundämne var matematik överrepresenterat, 75 procent (se cirkeldiagram). Motsvarande siffra för svenska eller svenska som andraspråk var 62 procent. Det betyder att närmre 40 procent av eleverna utan fullständiga betyg blev godkända i svenska.
Vilka elever får ofullständiga betyg?
Bevisligen är matematik det ämne flest elever blivit underkända i. Hur stor påverkan har migrationsbakgrund för skolresultaten?
Enligt Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare vid IFAU, spelar familj- och migrationsbakgrund en stor betydelse. Det finns stora skillnader i skolresultat beroende på familjebakgrund inom gruppen svenskfödda barn. Skillnaden mellan svenskfödda barn och barn som invandrat före skolstart är inte så stor. Däremot utgör elever som invandrat efter ordinarie skolstart, och i synnerhet de nyanlända, en riskgrupp för att inte klara skolan.
– Det är ganska självklart att en elev som börjat svensk skola vid 14 års ålder inte hinner ikapp kunskapsmålen tills eleven går ut nian, säger hon.
Föräldrars utbildningsnivå väger tyngst
Relevant att undersöka är vilken bakomliggande faktor som väger tyngst. SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för lokala SambandsAnalyser), är en statistisk modell som används för att förklara och förstå samband i statistik som rör elevers skolresultat. De olika staplarna 2019 har modellen mätt vilka bakgrundsfaktorer som har störst påverkan på det genomsnittliga meritvärdet bland elever i årskurs nio. SALSA mätte effekt av föräldrars utbildningsnivå, andel pojkar och andel nyinvandrade elever.
I modellen redovisas hur stor andel av variationen i elevers genomsnittliga meritvärde som kan förklaras av de olika bakgrundsfaktorerna. Kort sagt ger de en bild av vilken faktor som väger tyngst. Staplarnas olika färger representerar vilket år undersökningen genomförts. Av modellen går att uttyda att föräldrars utbildningsnivå förklarar drygt 60 procent av variationen, medan andel nyinvandrade elever står för drygt 20 procent.
Det blir tydligt att föräldrars utbildningsnivå har haft störst betydelse i mätningen. Men även låg hushållsinkomst och bidragstagande har bevisats påverka skolresultaten negativt, det visar Skolverkets rapport från 2018. Socioekonomiska hemförhållanden har bevisligen stor påverkan på elevers skolresultat.
Text: Isabelle Munier
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
