Nyhet Elever från nerlagda skolor påverkar inte resultaten i mottagande skolor. Åtminstone inte på kort sikt. På lång sikt förs problemen från den nedlagda skolan vidare, menar forskare.
Främsta anledningen till att en skola läggs ner är sjunkande antal elever på en skola. Det i sig ger skolorna dyrare lokalkostnader och det blir för dyrt att bedriva verksamheten. I den förra regeringens januariavtal fanns dessutom en överenskommelse att skolinspektionen skulle få ökade befogenheter att kunna stänga ner skolor med stora brister. Vilket skulle bli ett verktyg för att motverka segregationen.
Men att stänga ner en segregerad skola är ingen garanti för att mottagande skolor blir mer integrerade menar Jonas Larsson Taghizadeh, forskare på Uppsala universitet.
– Skolnedläggningar har varit ett sätt att spara pengar. Men nu vill man lägga ner riktigt lågpresterande skolor för att man tror att det ska ha bra effekter. Det är nytt.
Han har granskat 477 kommunala högstadieskolor som tog emot elever vars skola lades ner 2000–2012, och jämfört betyg och resultat på nationella prov. Det som kom fram var att genomsnittsresultatet inte ändrades. De högpresterande eleverna presterade lika högt, de lågpresterande eleverna presterade lika lågt.
– Det verkar inte som att mottagande elevers betyg påverkas i så särskilt hög grad av de här inflödena. Det gäller också när det skedde förflyttningar från lågpresterande skolor. Däremot ser man ganska tydligt att eleverna som förflyttas kommer till skolor med högre genomsnittliga skolresultat, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
De goda effekterna av nedläggningar antas vara att skolorna överlag blir mer integrerade. Men Jonas Larsson Taghizadeh menar att motsatt effekt kan ske. Det uppstår utflöden av högpresterande elever från skolor som har tagit emot en stor del elever från nerlagda skolor. Han konstaterar att det inte går att visa än, men hänvisar till andra forskningsområden:
– Det går att likna det till fenomenet ”White flight” som har studerats i forskning om bostadssegregation. Vi vet att när andelen personer med utländsk bakgrund når en viss nivå i ett bostadsområde börjar det trigga effekter. Då lämnar personer med etnisk svensk bakgrund områden. Det är förmodligen något liknande som sker i skolorna.
Över tid blir alltså den mottagande skolan mer och mer lik den nerlagda skolan, i takt med att föräldrarna då flyttar sina barn till andra skolor som upplevs vara bättre. Jonas Larsson Taghizadeh menar därför att om vi flyttar elever från redan segregerade skolor kommer de mottagande skolorna över tid bli lika segregerade.
Även om Larsson Taghizadehs studie inte visar skillnader resultatmässigt för den enskilda eleven, så finns det ändå en oro bland föräldrar att resultaten kan bli sämre. Därför flyttar de högpresterande eleverna till skolor som upplevs bättre.
– Föräldrar kanske tror att det blir oordning i skolan. När man får barn med lågutbildade föräldrar eller utländsk bakgrund. Man kanske tror att det kan påverka egna barnets skolgång och skolresultat, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
För att lösa segregationen i skolan behöver man en långsiktig plan, menar Jonas Larsson Taghizadeh och föreslår kvoter eller lottning vid nedläggning. Det är bättre att eleverna sprids till flera olika skolor så att inte bara en skola får axla ansvaret för de elever som flyttas.
– Vill man få till mer integration i skolor måste man tänka på de här effekterna. Du kan inte ta för givet att den nya skolan kommer bli en skola med högpresterande elever. Utan du måste tänka på de här effekterna att det kan trigga utflöden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
