Klimat För att nå klimatmålen om netto noll utsläpp till år 2045 krävs det komplimenterande åtgärder, så som att fånga in mer av den koldioxid som släpps ut. Sverige blickar mot Norge för att lösa förvaringen, för ingen koldioxidlagring är aktuell i Sverige. Det slår den utredning som regeringen mottar på onsdagen fast.
Sveriges klimatmål är att ha netto noll utsläpp till 2045. Alltså att inte släppa ut mer än vad exempelvis skogen kan fånga upp. Målsättningen är att Sverige ska vara världens första fossilfria industriland inom 25 år. Det är ambitiösa mål och hoppet står till möjligheten att nå »negativa utsläpp«. I juli 2018 fick Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör för Statens geotekniska institut, i uppdrag regeringen att utreda negativa utsläpp av växthusgaser.
Negativa nettoutsläpp av koldioxid uppstår när en större mängd koldioxid tas bort från atmosfären tack vare mänsklig aktivitet än de av människor orsakade utsläpp som återstår. Negativa utsläpp av växthusgaser kräver kompletterande åtgärder, vid sidan av omfattande utsläppsminskningar. Det slår den utredning som överlämnades till regeringen på onsdagen.
– Vi måste fånga in koldioxid som släpps ut. Vi har en ny klimatlag och ambitiöst klimatmål som säger negativa utsläpp efter 2045. Komplimenterande åtgärder krävs för att nå målen, säger miljöministern Isabella Lövin (MP) som motar utredningen.
Lösningarna för negativa utsläpp
34 experter har deltagit i utredningen, personer från näringslivet, intresseföreningar, universitet och myndigheter.
Utredningen lyfter bland annat kolsänkor, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar utomlands och så kallad CCS-teknik, alltså teknik för att skilja koldioxid från förbränning av biomassa.
Kolsänkor är reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären, så som skogar och vegetation, kärr och hav.
I Sverige är CCS-tekniken främst aktuell för att minska utsläpp från industrin. Tekniken skulle även kunna användas för biogen koldioxid från storskalig förbränning och därmed möjliggöra negativa koldioxidutsläpp. Det är den tekniken som utredningen lyfter fram och vill se ökade investeringar i. Enligt utredarna är potentialen att fånga in över 10 miljoner ton koldioxidutsläpp per år.
Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder innebär att Sverige bekostar en åtgärd som minskar växthusgasutsläppen i ett annat land.
– En del utsläpp är väldigt svåra att få ner. Negativa nettoutsläpp är inte ens i teorin möjligt att nå med bara minskade utsläpp, vi behöver de kompletterande åtgärderna, säger Åsa-Britt Karlsson.
Koldioxidlagring under Östersjön?
Sverige har börjat blicka mot Norge och undersöker möjligheterna att lagra våra utsläpp i bergrum i landet i väst. Utredningen föreslår inte någon koldioxid-lagring i Sverige
– Det vill jag vara tydlig med. Vi föreslår inte det, säger Åsa-Britt Karlsson.
Norge har visserligen kommit långt med att utreda och forska i hur man kan lagra stora mängder koldioxid under Nordsjön. Men inget beslut är fattat. Det Norska stortinget väntas besluta om eventuella investeringar i höst.
10 miljarder per år
Kostnaden beräknar utredningen årligen ligga på 200-500 kr per ton koldioxid för ökad kolsänka, 1000 kronor per ton som sugs upp av CCS-tekniken och 200 kronor tonnet från åtgärderna utomlands. Om potentialen vid CCS-tekniken är över 10 miljoner ton per år, så hamnar den notan på omkring 10 miljarder per år.
– Vi bedömer att det finns en kostnadseffektivitet i förslagen, säger Åsa-Britt Karlsson.
Målsättningen är att Sverige år 2030 ska ha kompletterande åtgärder som motsvarar 3.7 miljoner ton koldioxid som sugits upp ur atmosfären per år. Och till 2045 vill utredarna öka den siffran till 10.7 miljarder ton koldioxid.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
