”Nelson Mandela kommer att leva vidare som ett föredöme för mänskliga rättigheter – för demokrati och tolerans.” Det säger den tidigare statsministern Ingvar Carlsson.
Nelson Mandela, Sydafrikas förste demokratiska valda president och tidigare ledare för ANC, har avlidit vid 95 års ålder. Dagens Arena har intervjuat Ingvar Carlsson, som var statsminister vid tidpunkten när Nelson Mandela frigavs.
Vad är ditt starkaste minne av Nelson Mandela?
– Det var när han kom till Sverige efter att han blivit frigiven från fängelset. Då valde han att komma till Sverige som första land utanför Afrika. Det fanns två skäl till besöket. Dels hade han sin gode vän Oliver Tambo som låg på sjukhus i Stockholm för behandling efter en hjärnblödning. Dels berodde det på att han visste om att Sverige mer än något annat land hade understött ANC i kampen mot apartheid.
– Under besöket sa han till mig: ”I dag är det många som vill etablera kontakt med Sydafrika och ANC, men vi glömmer aldrig dem som var våra vänner när vi hade det svårt.” Och så nämnde han särskilt Olof Palme.
Det var den 13 mars som Mandela klev in i Ingvar Carlssons rum på Rosenbad. Då var det bara en knapp månad sedan han frigivits från fängelset på Robben Island utanför Kapstaden.
– Han togs emot i Sverige, och bodde på Haga, trots att han ännu inte var någon officiell person. Det visade hur stor ledare han redan var – redan innan demokrati hade införts i Sydafrika och innan han blev president. Då var han ju bara oppositionsledare.
Hur vill du att världen ska minnas honom?
– Han var tillsammans med Oliver Tambo ledaren i kampen mot apartheid. För det fick han betala ett högt pris i fängelset under 27 års tid. Men trots den behandlingen trädde han ut ur fängelset och predikade försoning och tog ledningen i kampen för demokrati i Sydafrika.
– Vi ska också minnas honom som den statsman han var. Han var en statsman redan innan han tillträdde som president.
– Men inte minst ska vi komma ihåg hur Nelson Mandela blev och är ett föredöme för väldigt många: För unga människor i Afrika, men också runt om i världen. Jag tror att han kommer att leva vidare som ett föredöme för mänskliga rättigheter och för demokrati och tolerans.
Hur var han som person när du träffade honom?
– Man ser det nästan på ögonen, det är varma nyfikna ögon. Han var väldigt vänlig, han ville lyssna på och ta reda på hur Sverige hade utvecklats.
Hur väcktes ditt engagemang för kampen mot apartheid?
– Det var när jag var ordförande för SSU – och det var i början av 1960-talet. Vi hade startat en solidaritetsfond. En av de många som startades då och som var ett stöd till ANC:s ungdomsförbund.
Sverige spelade en viktig roll i kampen mot apartheid. Vad har det engagemanget betytt för möjligheterna till en demokratisk och fredlig utveckling i Sydafrika?
– De svenska insatserna mot apartheid och stödet till ANC är unikt av flera skäl. Dels uthålligheten. Arbetet påbörjades i början av 60-talet och vi fortsatte med det år efter år, årtionde efter årtionde.
– Dels bredden på det svenska stödet. Både från det officiella Sverige och från frivilligorganisationer. Den svenska regeringen, de politiska partierna – utom Moderaterna, trots att de nu har påstått motsatsen – kyrkan och frivilligorganisationer var alla engagerade.
– När jag som statsminister kom till parlamentet i Sydafrika var det flera parlamentsledamöter som kom fram till mig och talade svenska. De hade studerat i Sverige eller varit här i andra sammanhang. Vi skapade väldigt mycket personliga kontakter och relationer.
Vilken betydelse hade det för Sydafrika att det blev Nelson Mandela som valdes till landets första president?
– Utan Mandela hade det kunnat gå väldigt illa för Sydafrika. Det var ju många som väntade sig och som ansåg att ett inbördeskrig var oundvikligt. Men Mandela hade den auktoriteten – både hos motståndaren och hos sina supportrar – att han kunde övertyga om att en blodig uppgörelse skulle vara en katastrof för landet. Jag har svårt att se någon annan som med så stor skicklighet och auktoritet skulle ha kunnat leda den utvecklingen.
Hur ser du på utvecklingen i Sydafrika nu efter att Mandela har gått bort?
– Jag tror inte att det leder till några omedelbara förändringar. Han har lämnat över ansvaret för landets utveckling för länge sedan. Jag hoppas att han ändå förblir en förebild för Sydafrika – landet har väldigt stora och allvarliga problem.
– Hans filosofi för ledarskap och hans visioner behöver leva vidare. Inte minst de unga i Sydafrika behöver det. På det sättet tror jag att han fortfarande har en viktig roll att spela i Sydafrika.
Hur kan Sverige bistå för att värna en fortsatt demokratisk utveckling?
– Jag tycker att det är viktigt att vi försöker bibehålla och utveckla våra kontakter med Sydafrika. Den nuvarande regeringen missköter sitt uppdrag. Det står inte högt på deras dagordning – och det är ett stort misslyckande. Vi hade en enorm goodwill i Sydafrika – och tredje världen i stort – och den håller man nu på att slösa bort.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
