ANALYS. Inkomstklyftorna har ökat i Sverige sedan 1980-talets början. Men orsakerna är inte att löneskillnaderna har ökat. I stället handlar det om kapital.
Det är åtminstone slutsatser man lätt drar efter att ha lyssnat på forskarna Anders Björklund och Markus Jäntti, som presenterade en rapport om inkomstfördelning de skrivit för SNS:s räkning på ett seminarium i torsdags.
De två författarna, båda professorer i nationalekonomi, bekräftade den bild som varit bekant sedan tidigare: nästan oavsett hur man mäter har klyftorna i Sverige ökat i trettio års tid.
1980-talet utgör alltså ett trendbrott. Fram till dess hade inkomstskillnaderna minskat i ett halvt sekel. Då började de i stället att växa igen. Och precis som OECD nyligen visade, påpekar SNS-rapporten att klyftorna ökat i hela västvärlden under den senaste trettioårsperioden.
Kapitalinkomster
Vad beror då det här på? För alla som tycker att ojämlikhet är något dåligt borde det vara en helt central fråga att försöka svara på.
När SNS-författarna bryter ned ojämlikheten olika delar hittar de något intressant:
Den absolut viktigaste anledningen till de långsiktigt ökade inkomstklyftorna i Sverige är ökade skillnader i kapitalinkomster, inte förändringar i till exempel löner eller skatter.
Det här kan man tolka på olika sätt. För det första: kapitalinkomster är alltså pengar man tjänar på sparat kapital. Till exempel ränta på sparande pengar, om du går plus när du säljer aktier eller fastigheter, eller aktieutdelningar.
Vad som hänt sedan 1980-talet är alltså inte att löneklyftorna ökat kraftigt. Däremot har vissa människor fått större inkomster från sitt kapital, jämfört med andra.
Varför då?
Att få betalt i aktier
Antingen kan man tänka sig att det faktiskt är lönespridningen som ökat, men att de höginkomsttagare som har möjligheten väljer att få sin lön i, exempelvis, aktier i stället för i kronor. Varför skulle man vilja göra så? Jo, skatten på kapital är lägre – 30 procent – än vad den är för människor med riktigt höga löner.
Om det stämmer finns det en intressant parallell i USA. Där påpekade ju Warren Buffet, en av landets mest kända investerare (och miljardärer), i somras det absurda i att han, en av världens rikaste, i procent betalar mindre i skatt än hans städerska. Skatten på kapital är lägre än vad den är på arbete.
En osannolik börsutveckling
En annan förklaring – som förstås kan hänga ihop med den förra – lägger fokus på börsens och fastighetsmarknadens utveckling de senaste decennierna. Sedan 1980-talets början har börsen utvecklats helt fantastiskt bra – den har vuxit mycket mer än Sveriges BNP. För de som köpt stora aktieinnehav betyder det förstås pengar.
Efter att vi återhämtade oss från 1990-talskrisen har fastighetspriserna också stigit uppåt, allra mest i Stockholms innerstad. Sannolikt har en hel del människor gjort sig en hacka.
Rapportförfattarna är själva ganska ovilliga att dra några politiska konsekvenser av sin forskning. Ändå är SNS:s rapport ett fall framåt:
Vi vet att ojämlikheten ökar. Många tycker att det är ett stort problem. När vi dessutom nu vet mer om varför den ökar, borde inte då vänstern kunna sätta sig ned och konstruera några förlag som leder till utvecklingen bryts?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
