Inte bara fördelar med streamingtjänst i skolan

Nyhet Digitala tjänster har gjort musik tillgänglig för fler och sägs ha demokratiserat musiktillgången. Men en ny bok problematiserar användandet av tjänsterna i bland annat skolor. 

Digitala strömmande musiktjänster används ofta av bibliotek, skolor och public service-kanaler. Tjänsterna gör musik lättillgänglig, men det kan finnas problem med att verksamheter gör sig för beroende av dem. 

– Det kan vara problematiskt att göra sig beroende av en kommersiell tjänst för att kunna utföra sina uppdrag. Företaget kanske hittar en mer lukrativ affär eller gör förändringar i sin verksamhet. När bibliotek och skolor använder sig av tjänsten kan det leda till att de kastar bort sina skivsamlingar och förlitar sig på dessa plattformar för att få tillgång till musik, säger Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola.

Hon är medförfattare till den nyligen utkomna boken Explorativ bildning i strömmande medier som bland annat visar att musiktjänster ofta används i bildningssyfte men att det krävs digital och musikalisk kompetens för att kunna ta till sig av musiken där.

Spotify används ofta av lärare som verktyg i undervisning. Musiktjänsten kan berika lektioner med sitt breda innehåll men det finns vissa brister i användandet. Det kan handla om musikens kvalitet eller information som kan vara bristfällig och ibland felaktig. Används tjänsten i skolor krävs det att lärare har musikdigital kompetens och ett kritiskt förhållningssätt. Pedagoger behöver kunna ge elever verktyg att sålla och att ställa kritiska frågor. 

– De verktyg som hade behövts läras ut är bland annat att kunna göra skillnad på de olika inspelningarna som ibland finns av samma låt och hur det går att hitta vissa låtar. Det går till exempel inte inte att söka via låttexter utan det måste vara en titel. Det kan även förekomma felaktiga beskrivningar på Spotify. De band eller musiker som har mer klick får bestämma själva hur de ska beskriva sig medan de som har färre klick inte får någon beskrivning alls. Det kan leda till felaktig information. Dessutom kan musik som funnits på Spotify försvinna helt plötsligt på grund av förändringar i kontrakt, säger Cecilia Ferm Almqvist.

Boken visar även hur digitala musiktjänster gjort musik mer tillgänglig. De kan till exempel ge människor chansen att göra om sin musikaliska resa. Människor kan gå tillbaka och lyssna på musik som de inte fick eller hade råd att lyssna på tidigare. Det är också enklare för personer att hitta musik när de inte är bundna till att leta bland skivor. Även personer som varit underrepresenterade som musiklyssnare har större chans att ta del av musik. 

Trots det breda sortimentet och möjligheterna att hitta musik på tjänster som Spotify, kan de inte helt sägas leda till folkbildning. Det krävs förkunskaper och färdigheter om hur det går att navigera på sidorna samt musikalisk kunskap. 

– Det krävs en förståelse för hur plattformen fungerar rent tekniskt men också en förmåga att värdera och sortera bland all musik på plattformen. I och med de digitala musiktjänsterna och deras algoritmer kan det bli så att användarnas musiktillgång främst blir smal och kommersiell, säger Cecilia Ferm Almqvist.

– Musiken blir lättåtkomlig men den är inte lika tillgänglig för alla. Det kan vara varierande musikkvalitet. Alla har inte lika bra hörlurar, kunskap om listsystem och hur musiken hittas. Används plattformen i utbildningssyfte behöver någon lära ut hur man orienterar sig i den här stora skogen av musik, säger Cecilia Ferm Almqvist.