BOSTADSPOLITIK En majoritet av storstadsborna tycker att unga borde få lättnader för att kunna köpa sin första bostad, visar en undersökning från TNS-Sifo. Bostadsforskare är positiva och vill att det ska gälla fler än unga. Men finansmarknadsminister Per Bolund ser risker med att lätta på kraven för att låna ut pengar.
55 procent i undersökningen svarar ja på frågan om man genom politiska beslut ska göra det lättare för unga att låna till sin första bostad. 33 procent svarar nej.
Undersökningen besvarades av 1 672 personer i åldrarna 16–79 år, alla boende i Stockholm, Malmö eller Göteborg. Den har gjorts av TNS-Sifo i form av en webbpanel på uppdrag av mäklarfirman Bjurfors.
På frågan om vilka typer av åtgärder som behövs svarar 34 procent att de tycker att det behövs lättnader i lånereglerna, och 25 procent är för att staten ska finansiera bolån. Flera svarsalternativ har varit möjliga för samma person.
Hans Lind är professor i fastighetsekonomi, och var innan pensionen verksam vid KTH i Stockholm. Han är positiv till att staten ska kunna bidra till lättnader i låneregler, men tycker inte att det bara ska gälla unga eftersom det är en heterogen grupp.
– Många unga har ju rika föräldrar som kan låna ut pengar, medan unga som har föräldrar som bor i hyresrätt kan ha väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden. Jag tycker att man istället kan diskutera förstagångsköpare, säger Hans Lind.
En reform skulle enligt Hans Lind kunna innebära att kravet på kontantinsats sänks till 10 istället för 15 procent, och att man begränsar vilken räntenivå hushållen behöver ta höjd för att klara. Istället för sex–sju procent räcker det med att klara en ränta på tre till fyra procent, tycker Hans Lind.
Han är dock tydlig med att man fortfarande måste göra en kreditprövning på personerna som söker stöd till lån, och att det är viktigt att de ska kunna klara att amortera två procent. Dessutom bör de som får stöd inte belåna sig högre än nödvändigt.
– Jag tycker inte att man ska ge stöd till folk som köper lägenhet i innerstaden och närförort, det är naturligt att man köper längre ut från stan om man har svårt att få lån, säger Hans Lind.
Ska även de med rika föräldrar kunna få lånestöd?
– Allt är ju avvägningar, men staten ska inte garantera mer lån än vad som är nödvändigt. Det ska bygga på en behovsprövning, där man också tittar på föräldrarna, säger Hans Lind.
Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och aktiv bostadsdebattör, kan tänka sig att gå längre än Hans Lind och omfatta fler när det gäller möjligheten att enklare få bostadslån. Han anser att amorteringskravet och lånetak har gjort det ännu svårare för många att komma in på bostadsmarknaden.
– Så jag är för någon form av statlig kreditutlåning till unga som klarar en kreditprövning. Det kan handla om ett statligt garanterat topplån, säger Jan Jörnmark.
Liksom Hans Lind tycker Jan Jörnmark inte att lånelättnader borde begränsas till unga.
– Det skulle skapa en konstig effekt där man ska hinna köpa innan man är 31 år.
Däremot öppnar Jan Jörnmark för att en ganska stor andel bostadsspekulanter skulle kunna få stöd, även de som kan få lånelöfte, och har en god inkomst, men i dag erbjuds det han kallar dåliga räntevillkor i dagens läge, på 1,5 till 2 procent. Han menar att bankerna har fått alltför stor frihet att utforma lånevillkor, och lever gott på det.
– Jag tror på marknadslösningar, men marknaden måste kunna erbjuda en rättvis spelplan, säger Jan Jörnmark.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ser däremot en finansiell risk med att lätta på kraven för att få låna pengar, och menar att de stramare kraven för utlåning som Jan Jörnmark fördömer var steg i rätt riktning.
– Vår bedömning är att det finns ganska god tillgång till lån idag. Skulle vi till exempel sänka kraven på unga när det gäller återbetalningsförmåga finns ju en risk att vi i framtiden får en situation där vi får stå till svars för att vi har lånat ut till folk som inte kan betala tillbaka, säger Per Bolund.
Han menar att regeringen fokuserar på att få utbud och efterfrågan att matcha varandra, och att ett särskilt stöd till unga skulle innebära att »unga får en bostad som någon annan skulle kunna ha fått«.
Vad har du för råd till de som inte har pengar till kontantinsats och inte har föräldrar som kan hjälpa dem att köpa en bostad?
– Om man ska nå grupper som har väldigt lite resurser så är det på hyresmarknaden man kan nå störst effekt, genom att öka utbudet av bostäder.
De åtgärder som finansmarknadsministern pekar på från regeringens sida rör också främst hyresrätter, som investeringsstödet och bidrag till upprustningar i miljonprogram.
Per Bolund menar också att det går att variera villkoren för bostadsköp även i Stockholmsområdet.
– Om man söker sig utanför innerstaden och till förorterna är ju kravet på kontantinsats lägre.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
