Israel-Palestina För första gången på 20 år tar den Internationella domstolen i Haag ställning i frågan om Israels ockupation av palestinska områden. I veckan inleddes rättsprocessen, som ska leda till ett rådgivande yttrande för FN:s medlemmar. Målet är separat från Sydafrikas anmälan om folkmord.
Utredningen berör Israels ockupation av Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem sedan 1967. Bland annat ska lagar inom territorierna som anses diskriminera mot palestinier beaktas.
Förhören pågår tills måndag den 26 februari och ett utlåtande från domstolen väntas komma några månader senare.
Riad Mansour, Palestinas FN-representant, förklarade den palestinska ståndpunkten under måndagens inledande förhandling.
– Ni bör inte ha några svårigheter att dra slutsatsen att ockupationen är långvarig, att palestinska territorier har annekterats, att vår självbestämmanderätt har nekats och att det palestinska folket har utsatts för systematisk rasdiskriminering. Ockupationen kan inte skiljas från dessa överträdelser; de är inte bara resultat av ockupationen utan den grund ockupationen vilar på, säger han.
Domstolens yttrande är inte juridiskt bindande, men det kan få stor inverkan på Israels roll i FN framöver.
– Begäran förbereddes under ganska lång tid, två-tre år innan generalförsamlingen fattade sitt beslut i slutet av december 2022. Så vad domstolen så småningom kommer att yttra sig om har definitivt stor politisk betydelse för hur FN-staterna förhåller sig till Israel, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt, till Dagens Arena.
Israel deltar inte
Israel har valt att inte skicka en representant, men ett fem sidor långt skriftligt uttalande från staten lästes i domstolen under förhandlingens första dag. I texten understryks att Israel inte har gått med på utredningen. Rättsprocessen framställs som ett sätt för den palestinska befolkningen att undvika att förhandla direkt med den israeliska regeringen.
Enligt Said Mahmoudi är det troligt att domstolens yttrande benämner ockupationen som kriminell.
– Det är två väldigt välformulerade, konkreta juridiska frågor som man har ställt till domstolen. Om Israel har brutit mot palestiniernas rätt till självbestämmande, det är den första. Självbestämmanderätten är en grundprincip inom folkrätten och det har erkänts gång på gång av olika FN-organ att palestinierna har rätt till självbestämmande och en egen stat, säger han.
Said Mahmoudi menar även att ockupationen hade behövt vara tillfällig för att betraktas som laglig. I nuläget har den pågått i över 50 år.
– Den andra frågan är lika viktig som den första, men för många folkrättsjurister är svaret uppenbart. Och det är om den förlängda ockupationen ska betraktas som olaglig. Anledningen att man ställer den här frågan är att 99 procent av alla folkrättsjurister i världen, både i Israel och i USA och självfallet resten av världen, vet att den är olaglig.
Fler länder än något tidigare mål
Innan ett utlåtande görs ska 52 länder få möjlighet att yttra sig. Det ska även Arabförbundet, Afrikanska unionen och Islamiska konferensorganisationen. Enligt DN är det fler länder än i något tidigare mål i den Internationella domstolen.
Representanter från europeiska länder som Frankrike, Spanien och Schweiz ska argumentera i Haag, men Sverige deltar inte.
– När församlingen röstade på den där resolutionen 30 december 2022 var det inget av de nordiska länderna som röstade. De hade samordnat mellan sig och de valde att lägga ner sina röster. Och det som de har förklarat är att de anser att det handlar om en politisk konflikt och att juridiken inte kan ge svar, säger Said Mahmoudi.
Utrikesdepartementet förtydligar i ett mejl till Dagens Arena att de anser att ”resolutionen om att söka ett rådgivande yttrande från Internationella domstolen var skriven på ett sätt som politiserade det rättsliga verktyget”. De skriver även att ”Sverige har en tradition av stor restriktivitet när det gäller att intervenera eller lämna in observationer vid ICJ”.
Idag är Norge det enda nordiska landet som har valt att delta i rättsprocessen.
Det senaste yttrandet från den Internationella domstolen i frågan om Israels ockupation kom för 20 år sedan.
– Det yttrandet från 2004 var begränsat till en enda specifik fråga. Det var frågan om lagligheten av att bygga väggen, den israeliska barriären, på de ockuperade palestinska områdena. Och hur pass det var lagligt eller icke-lagligt. Men den här nya begäran handlar om rättsläget i allmänhet. Alltså allt som Israel har gjort och gör i Palestina. Och det är därför väldigt viktigt vad domstolen kommer att säga, säger Said Mahmoudi.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
