Vården Idag tisdag gick 2 000 medlemmar i Vårdförbundet ut i strejk. Om en vecka ansluter ytterligare 1 900 vårdarbetare. Detta om ingen överenskommelse nås. Dagens Arena har pratat med strejkforskaren Christer Thörnqvist om konsekvenserna av strejken.
Den 21 maj kom det första varslet om strejk, som trädde i kraft idag klockan 11.00. De som strejkar är 2 000 anställda på sjukhus i fem olika regioner. Det andra varslet utfärdades en vecka senare, och innefattar 1 900 medlemmar i Vårdförbundet. Om ingen överenskommelse nås kommer totalt 3 900 vårdarbetare att strejka från och med den 11 juni.
– Vi har inte alls velat hamna här, utan har hoppats i snart ett halvår att Sveriges kommuner och regioner skulle möta oss i våra krav. Men inte ens en kvart om dagen vill SKR minska vår arbetstid med. De ser hellre att vi strejkar, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, under förmiddagen.
”Folk orkar inte jobba heltid”
Främst handlar strejken om krav på sänkt arbetstid, för att vårdarbetarna ska ha möjlighet att klara av arbetet. Vårdförbundet vill se att medlemmarnas pass minskas med 75 minuter i veckan.
– Kortare arbetstid är nyckeln för att kunna rekrytera fler till vården. Det är den allra viktigaste frågan för våra medlemmar, säger Sineva Ribeiro i ett pressmeddelande.
Strejkexperten Christer Thörnqvist menar att den pågående konflikten bara är början, eftersom vårdarbetare i allmänhet upplever att de inte klarar av yrkets enorma arbetsbörda.
– Det handlar om att man från Vårdförbundets sida menar att på sikt så måste man få ner arbetstiden generellt. För att folk nu inte orkar jobba heltid, i alla fall inte under ett helt liv. Alltså berör det här läget inte bara just den här vårdkonflikten, utan om man får en arbetstidsförkortning så blir det bestående. Och det kommer kanske att komma liknande krav från andra yrkesgrupper också, som till exempel de som Kommunal organiserar inom vården, säger han till Dagens Arena.
– Det är det som gör att Sveriges kommuner och regioner inte alls vill förhandla om arbetstidsförkortning.
Stor sympati för strejken
Strejken har sedan varslet begränsats, efter larm om samhällsfarliga åtgärder. Bland annat ska arbetare inom akutsjukvård, radiologi och kirurgi fortsätta sitt arbete.
Christer Thörnqvist bedömer risken för samhällsfara som låg.
– Det finns en särskild nämnd som ska avgöra om det är allvarlig risk för att tredje man påverkas. Och där har man pratat sig runt det här ganska väl mellan arbetsgivare och fack. Så det är nog liten risk att hamna där.
Hur strejken upplevs av allmänheten är en annan fråga. Christer Thörnqvist tar upp försenade operationer som ett möjligt problem, men han tror i huvudsak att det finns mycket sympati för strejken från människor utanför vårdyrket.
– Enligt SOM-institutets årliga undersökningar är vården den institution svenskarna har högst förtroende för. Och det betyder att man har förtroende för de människor som jobbar inom vården. Folk vet att det finns stora problem med utbrändhet där, och vill att de ska få bättre arbetstid, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
