“I stället för att jaga papperslösa barn i skolan borde man jaga oseriösa arbetsgivare.”
Riksdagens justitiedepartement har i regleringsbrevet för 2013 gett polisen i uppdrag att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut. En del i det arbetet är projektet Reva (”Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete”) som tidigare framför allt prövats i Malmö men nu också används i Stockholm. Det innebär att antalet utvisningar av papperslösa ska bli fler genom nya metoder. Bland annat används arbetsplatskontroller och razzior vid vigslar. Vid sidan om Reva görs också numera kontroller av personer som ”ser ut” att vistas illegalt i landet i kollektivtrafiken.
Metoderna har kritiserats hårt, allt mer de senaste veckorna. Framför allt det faktum att polisen väljer att kontrollera personer med ”utländskt utseende” extra hårt. Det beskrivs som rasprofilering (racial profiling), vilket är olagligt.
– Det kan nog uppfattas av allmänheten som att vi går på människor av utländsk härkomst oftare. Men det är ju för att polismyndigheterna har satt upp de här målen. Och då måste vi ju gå på den gruppen av människor, har polisinspektör Patric Josefsson sagt till SVT.
Och på Stockholmspolisen medger man att man använder färdbeviskontroller som förevändning för att hitta personer som saknar uppehållstillstånd.
– Det inträffar då och då och ligger i sakens natur. Vi måste ju ha en orsak för våra kontroller av id-uppgifter och uppehållstillstånd, säger Kjell Lindgren, inspektör på Stockholmspolisens operativa avdelning, till Arbetaren.
Yacine Asmani är engagerad i att hjälpa papperslösa i nätverken Papperslösa Stockholm och Ingen människa är illegal. Han menar att jakten på papperslösa blir värre och värre.
– Svensk polis diskriminerar folk. Även om du är svensk och ”ser ut som invandrare” finns det risk att du tillfrågas om id-kort. Det är diskriminering, det är rasprofilering och de här metoderna är inte okej i Sverige, säger han till Dagens Arena.
Många av de papperslösa måste ju ändå resa kollektivt när de ska till sina arbeten. Hur gör ni för att hjälpa dem?
– Ja, nu försöker polis och migrationsverk stänga ner allt kring de papperslösa. Men man får åka mer buss och vi försöker i våra nätverk organisera så man kan samåka i bilar och vi försöker se till att alla har SL-kort. Vi försöker också komma med information varje timme om var polisen står på tunnelbanan. Men vi har inga resurser.
Från politiskt håll har såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet motsatt sig arbetsmetoden. SVT:s rapportering visar att också Centerpartiet är djupt skeptiska och säger att det kan röra sig om lagbrott. Kristdemokraterna beskriver det som en ”hetsjakt” på papperslösa. Folkpartiet är dock positivt inställda och säger att regelverket är ”ett av de mest humana i Europa”, en bild som delas av Sverigedemokraterna.
Moderaterna och Socialdemokraterna ville på onsdagen inte kommentera Reva och arbetsmetoderna men justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) ändrade sig på torsdagen och skrev då på twitter:
“Det är inte acceptabelt att särbehandla människor för att de utländska ut. Rikspolisstyrelsen bör mot bakgrund av detta analysera lagligheten i de metoder som man använder sig av i t-banan.”
För alla de papperslösa som befinner sig i landet innebär metoderna en förhöjd rädsla i vardagen. Att man blir tagen i tunnelbanan är dock inget nytt utan har drabbat åtskilliga papperslösa sedan Schengensamarbetet inleddes. Sedan lång tid tillbaka anstränger sig många papperslösa därför för att se ”ordentliga” ut i kollektivtrafiken och försöker undvika att dra uppmärksamhet till sig. Dagens Arena har pratat med journalisten Stina Blomgren som 2003 gjorde dokumentären ”Billiga människor” om papperslösa i Europa och som skrivit reportageboken Svart Notis om papperslösa i Sverige. Hon menar att metoderna i någon mån användes redan när hon gjorde sin dokumentärfilm. Men nu har arbetet alltså prioriterats upp av riksdagens justitieutskott.
Rebecka Bohlin, som skrivit reportageboken ”De osynliga”, menar att många glömmer hur viktiga de papperslösa är för Sverige i dag.
– Om man tittar på utvecklingen i Europa är våra ekonomier allt mer beroende av en stor grupp papperslösa. Det finns mellan åtta och tio miljoner papperslösa i Europa och utan dem hade vi inte haft så billiga jordbruksprodukter, vi hade inte haft alla dessa människor som jobbar i privata hem. Det hade inte varit möjligt att sänka skatterna så mycket om vi inte hade haft papperslösa som jobbar och täcker upp. De får inget erkännande för det.
I stället jagas de av polisen på väg till sina arbeten?
– Ja, precis. Trots att vi på grund av vår åldrande befolkning behöver ett inflöde av människor. Men för att inte låta de papperslösa bli en kugge i utbudskonkurrensen måste fackföreningarna gå in aktivt och organisera dem.
Om de var mer organiserade via de stora fackföreningarna – skulle det motverka den här jakten?
– Kanske, för då skulle demoniseringen minska. Många ser dem i dag som vägstrykare, passiva människor som inte tar ansvar för sitt liv utan bara går runt och tigger. Det är en bild som inte stämmer för det här är människor som jobbar och sliter, säger Rebecka Bohlin och fortsätter:
– Vår svenska modell håller för större rörlighet men det kräver en facklig nytändning. Man måste aktivt få upp organisationsgraden i de här grupperna.
Yacine Asmani från nätverket Papperslösa Stockholm håller med om att facket borde ta tag i frågan mer.
– Facken har inte visat intresse och har inte kritiserat polisens metoder. De borde säga att det här inte är okej i Sverige. Det här är vanligt folk som har sitt liv och bygger Sverige som du och jag. Nu försöker man stänga ner allt runt de papperslösa. I stället för att jaga papperslösa barn i skolan borde man jaga oseriösa arbetsgivare, säger han till Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
