Jämna val kan skada demokratin

Nyhet Jämna valrörelser ses ofta som ett tecken på en hälsosam demokrati. Men forskning visar nu att det även kan locka fram manipulativa åtgärder.

Fria och rättvisa val lyfts ofta fram som den enskilt viktigaste komponenten när det gäller demokratibygge, och för att denna grundpelare ska fungera som tänkt är det viktigt att alla inblandade respekterar de så kallade demokratiska spelreglerna.

När alla aktörer verkar inom ramarna för dessa spelregler kan en hårt konkurrensutsatt valrörelse bidra till demokratin stärks genom att de som tävlar om makten sporras att anstränga sig hårdare för att vinna röster. En sådan valrörelse har nu dock visat sig kunna bära med sig även mindre önskvärda effekter.

Forskaren och doktoranden Stephen Dawson, verksam vid Göteborgs universitets statsvetenskapliga institution, har i sin nypublicerade avhandling redovisat hur konkurrensutsatta val kan öka risken för manipulation och valfusk, särskilt i nyare och mindre utvecklade demokratier. I ett uttalande från Göteborgs universitet förklarar han:

– Osäkerheten som uppstår när ett val ser ut att bli väldigt jämnt kan få politiker att underminera valintegriteten för att öka sina egna segerchanser. Jag intresserar mig för hur jämna val kan vara skadliga för demokratin.

Genom att analysera om förekomsten av valfusk och röstköp kan ha något med opinionsläge och tidigare valresultat att göra, har Stephen Dawson funnit att sådana beteenden förekom i högre grad där bland annat opinionsmätningar antytt att valen i dessa länder skulle komma att bli jämna.
Ett vedertaget fenomen inom forskningsområdet berör de psykologiska effekter på väljarbeteendet som olika typer av information kan ha på väljarna. Ett exempel på en sådan typ av information är just redovisandet av opinionsundersökningar.

Stephen Dawson nämner i uttalandet exemplet Turkiet 2013. Då påstods president Erdoğan ha ansträngt sig för att få opinionssiffror manipulerade och publicerade i syfte att påverka opinionen i samband med att förhandlingar med det pro-kurdiska folkdemokratiska partiet partiet (HDP) skulle äga rum.

– Information, ofta via media, om vem som sannolikt kommer att vinna eller förlora nästa val är därför en nyckelkomponent när vi tänker på hur rättvist ett val är. Om informationen är felaktig kan det få negativa konsekvenser för hur och om en person röstar eftersom media är med och formar väljarnas politiska attityder och beteenden, berättar Stephen Dawson för Göteborgs universitet.

I kölvattnet av det amerikanska presidentvalet 2016 har debatten om mediernas roll i det fria och rättvisa valet under senare år lyfts allt högre upp på agendan. Mot bakgrunden att väljarnas uppfattning om det politiska konkurrensläget, och i förlängningen även deras valpreferenser, baseras på den information som de har tillgång till blir mediernas informativa roll allt viktigare. Detta har i sin tur gett upphov till att FN gått ut och varnat för hotet mot den globala valintegriteten och ett stigande intresse för att bevaka hur informationsspridning påverkar denna.

– Det är otroligt viktigt att övervaka hur information om tillståndet i den politiska konkurrensen påverkas av politiska aktörer under valtider. Opinionsundersökningar mäter politisk konkurrens. Medierna spelar därför en viktig roll för att säkerställa att de kommunicerar korrekt information om kandidaterna och valprocessen, så att väljarnas val inte påverkas negativt och valen blir rättvist ifrågasatta, berättar Stephen Dawson.

I sin avhandling menar han att det finns två dimensioner som påverkar valets integritet och graden politisk konkurrens: valkonkurrensens intensitet och trovärdigheten i den information som beskriver dessa. Att dessa två visat sig vara högst manipuleringsbara, riskerar givetvis att på sikt undergräva demokratin från ett håll som många kanske inte tagit i beaktning. Stephen Dawson sammanfattar det tydligt i uttalandet från Göteborgs universitet:

– Summan av kardemumman är att även om ett val framstår som högst demokratiskt i den meningen att det är konkurrenskraftigt, så kan alltså konkurrenter vinna på ett odemokratiskt sätt.

Text: Oskar Göhlman