JÄRVAVECKAN När Anna Kinberg Batras tal närmar sig på tisdagskvällen är det fortfarande nästan fler funktionärer och parti-aktiva på plats, än vad det är Järva-bor. »Det tar nog tid för det här att sätta sig« säger Mana Zahir.
Det är blött på de enkla träbänkarna framför scenen efter ett regn som nyss fallit, och himlen är fortfarande halvgrå. Klockan är nästan fyra och på det inhägnade, asfalterade området på Spånga IP är de få människor som är på plats nästan uteslutande sådana som arbetar på ett eller annat sätt. Som de Fryshuset-anställda ungdomarna med neongula västar, några journalister och, inte minst, de som företräder något politiskt parti eller företag. Många partijackor och ballonger i grälla färger syns kring raderna av små stånd.
På stora scenen ska precis en så kallad medborgardebatt dra igång på dagens tema: den tudelade arbetsmarknaden. Några tappra vågar slå sig ned på bänkarna, som Järvaveckans ansikte utåt, ordföranden för The Global Village, Ahmed Abdirahman, själv går runt och torkar av med ett papper.
På scen inleder komikern Melody Farshin samtalet mellan MTR:s vd för tunnelbanan, Henrik Dahlin, Sarah Andersson från My dream now och Fatima Åsard, verksamhetsledare från Fryshuset.
Alla är överens om att diskriminering av personer med utländsk bakgrund förekommer på svensk arbetsmarknad. Medan MTR är där som något slags föredöme, då hälften av deras anställda i tunnelbanan har utländsk bakgrund, är de andra två engagerade i projekt för att öka möjligheter för unga som saknar rätt kontakter och förebilder att lättare kunna hitta ett bra arbete.
– Vi jobbar hela tiden hårt på att rekommendera folk som saknar de formella kunskaperna till olika jobb, säger Fatima Åsard.
Hon är pessimistisk. Efter 22 års arbete med att öka sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund konstaterar hon att inte mycket har hänt. Fortfarande väljs folk bort i rekryteringsprocesser på grund av rädsla och fördomar.
– Jag tror på att skapa möten mellan arbetsgivare och unga, där arbetsgivarna får se den talang som finns i de här områdena, sade Sarah Andersson från projektet My dream now.
På en inbyggd bänk i trä i ena kanten av evenemangsområdet sitter Mana Zahir och hennes kollega från Tensta community center, som är den kommunala fritidsverksamheten för ungdomar i området.
– Vi har stängt ned den här veckan och sagt till ungdomarna att de kan komma hit istället, säger Mana Zahir, som är verksamhetsansvarig för fritidsgården.
Några har dykt upp, säger hon, om än inte hittills under tisdagen.
– De är ju inte så politiska, men de snappar nog upp en del när de är här. Häromdagen var det några ungdomar här och jag försökte få med dem fram till scenen och lyssna när Gustav Fridolin talade, men då var de tveksamma. Då satt vi här bak istället, och man hör ju ända hit, säger Mana Zahir.
Vad hoppas du att ungdomarna ska få med sig från Järvaveckan?
– Jag hoppas att de ska få en större förståelse för att vi röstar och bestämmer här i vårt land. Man pratar mycket om att folk här inte röstar, men varför gör de inte det? Det är inte så lätt när man inte har koll.
Strax intill i några solstolar sitter Alex Abdi och Aras Actros som bor i området. Alex Abdi är här främst för att han arbetar i ståndet bredvid som säljer etiopiskt kaffe och enklare mat.
– Järvaveckan är något bra för det här området. Men det är för litet, för lite folk, säger han.
Varför kommer inte mer folk, tror du?
– De kanske är osäkra. Folk har inte så bra bild av polisen här. Det är mycket poliser här, för att vara ett så litet område, säger Alex Abdi.
– Som till exempel att de har två snutar på taket där uppe som filmar! säger en förbipasserande man med Miljöpartiets logga på jackan som hört vår konversation.
Han pekar upp mot taket av idrottshallen. Mycket riktigt ser det ut som två personer som spanar däruppe.
När Dagens Arena dagen efter kontaktar polisen intygar de att de finns på taket för att »få en bra översikt över området«, men polisens presstalesperson, Towe Hägg, säger att hon inte vet om de filmar eller inte. Hon säger också att polisen har klassat Järvaveckan som en »särskild händelse«, vilket hon menar inte ska ses som att det nödvändigtvis bedöms vara särskilt riskfyllt. Däremot innebär det att bemanningen på plats arbetar under en kommenderingschef, och en insatschef, som finns på plats. Hur många poliser som är i tjänst för att bevaka Järvaveckan lämnar polisen ingen uppgift om.
Klockan har blivit fem och det är dags för dagens politikerdebatt. Solen har varit framme ett tag och fler åhörare har samlats framför scenen. Alla riksdagspartier plus Feministiskt initiativ är representerade, med näringsminister Mikael Damberg (S) som det tyngsta namnet.
Medan F!:s Annelie Nordström tycker att »vi har hakat upp oss på gymnasieexamen« och att även personer med mindre formell kunskap behövs på arbetsmarknaden, är Socialdemokraterna tydliga med att en gymnasieexamen betyder nästan allt för dagens unga när det gäller möjligheter till jobb.
Debatten kretsar också en del kring enkla jobb och sänkta ingångslöner, där de borgerliga partierna argumenterade för det som en språngbräda till andra jobb. Vänsterpartiets kommunalråd Clara Lindblom hävdade istället bestämt att forskning visar att lågavlönade »fastnar« i samma dåliga villkor.
Mikael Damberg fick medhåll av Sverigedemokraterna i att Järvaborna inte behöver lägre löner, och att vidareutbildning är lösningen mot arbetslöshet.
– Bara 42 procent av alla utlandsfödda tjänar mer än 14 000 kronor i månaden. Enkla jobb för Järvabor – det är väl diskriminering om något?! argumenterade SD:s riksdagsledamot Sven-Olof Sällström.
Vid sidan av bänkraderna sitter Avraam Lazaridis. Han bor i närområdet, och är positiv till Järvaveckan som han besökt också tidigare dagar. Själv är han en engagerad person; han sitter både i stadsdelens funktionshinderråd, är aktiv i Hyresgästföreningen och var tidigare lokalpolitiker för Moderaterna. Men han menar att det parti han tidigare arbetade för »gick snett« i flera frågor, som när de skärpte reglerna i sjukförsäkringen och omvandlade hyresrätter till bostadsrätter.
– Det har blivit dyrare att bo. Man kan inte tala om ett rättvist samhälle när det inte finns en enda hyresrätt i innerstan, säger Avraam Lazaridis.
Dagens Arena försöker få veta vad två kvinnor i 60-årsåldern som precis lämnar åhörarplats på första raden vid scenen tycker. Den ena vill inte svara.
– Nej, det är svagt, säger den andra.
– De borde prata mer konkret om vad de faktiskt gör nu, i sina partier, åt de här problemen, säger kvinnan, som inte vill uppge sitt namn eller vara med på bild.
Alex Abdi, som arbetar i kaffeståndet, säger att han inte tycker att det finns någon verklig demokrati i Sverige.
– Jag anser att det är partierna som har sista ordet, även om vi röstar på dem. Man borde rösta i olika frågor istället om hur de ska fatta beslut, säger han.
Alex Abdi har inte lyssnat på något politikertal hittills, men är nyfiken på SD-partiledaren Jimmie Åkessons framträdande på lördag.
– Det verkar intressant. Jag har inte så bra bild av honom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
