Sverige är det OECD-land där inkomstklyftorna ökar snabbast. En bidragande orsak är regeringens jobbskatteavdrag.
I inget annat OECD-land har inkomstklyftorna ökat så dramatiskt som i Sverige. Andelen relativt fattiga har ökat från 4 procent till 9 procent sedan 1995. Samtidigt har några få i toppen dragit ifrån – rejält.
– Om den här utvecklingen fortsätter i fem, tio år till, så kommer Sverige inte längre att vara ett jämlikt skyltfönster bland OECD-länderna, säger Michael Forster, senior analytiker på OECD och en av författarna till rapporten, till Svenska Dagbladet.
Sedan slutet av 1990-talet har de flesta grupper i samhället fått en ökning av disponibla inkomster. Men inte alla. Sedan 2006 har sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade fått en sämre ekonomisk sits, enligt siffror från SCB. Orsaken är dels att gruppens ersättningar inte höjts, och i vissa fall sänkts, dels att regeringens jobbskatteavdrag inte omfattat denna grupp.
OECD-rapporten beskriver inkomstskillnader och relativ fattigdom i de 34 OECD-länderna. Från att ha varit det land där inkomstspannet varit mest sammantryckt intar Sverige nu en fjortonde plats när länderna rangordnas.
Men att klyftorna i Sverige ökar är ingen ny företeelse, utvecklingen har pågått sedan 1970-talet och även under S-regeringar.
– Partiet tror väl inte att det här är den fråga som marginalväljarna brinner allra mest för. Men jag är inte säker på att de har rätt, växande klyftor oroar väldigt många människor, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson till Svenska Dagbladet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
