USA:s tullar USA:s tullmurar mot omvärlden kan leda till fullskaligt handelskrig. Konsekvenserna av ett sådant kan spä på nationalistiska krafter och ökad populism, vilket historien har visat på, varnar liberale debattören och författaren Johan Norberg.
Det lät inte vänta på sig innan Mexiko och Kanada slog tillbaka mot USA:s handelstullar som infördes i helgen. Länderna införde egna tullar och Kanadas premiärminister Justin Trudeau uppmanade kanadensarna till bojkott på amerikanska varor.
– Det här kommer att få verkliga konsekvenser för er, det amerikanska folket, sa Justin Trudeau samtidigt som han hävdade att man inte var ute efter att eskalera.
Hotet om tullar mot EU ligger kvar och frågan är hur man ska svara på det. Johan Norberg, liberal debattör och författare, varnar för ett eskalerande handelskrig.
– Den stora risken är om det blir flera rundor av eskalerande tullar och vedergällningstullar. Det öppnar för en spiral som inte bara skadar det egna landet och dess import, utan även hela världsekonomin, säger han.
Smoot-Hawley-tariffen
Ett historiskt exempel han tar upp är det globala handelskriget på 30-talet som inleddes när USA:s dåvarande president Herbert Hoover undertecknade Smoot-Hawley-tariffen. Det höjde tullarna på 20 000 importerade varor och drevs igenom som ett försök att skydda amerikanska jordbrukare och industrier från utländsk konkurrens efter börskraschen 1929.
Det slog hårt mot Europas export och länderna svarade i sin tur med egna tullar. Konsekvenserna blev allvarliga.
– Världshandeln minskade med två tredjedelar, det blev massarbetslöshet och demokratiska regeringar föll en efter en, säger Johan Norberg.
Precis som då motiveras tullarna i dag med att man vill skydda de egna industrierna och jobben. Men det blir problematiskt när till exempel bilindustrin är beroende av komponenter som produceras i andra länder, påpekar Johan Norberg. Det drabbar också den egna exporten när andra länder slår tillbaka med egna tullar.
Ett självskadebeteende
Tullar är som att slå sig själv i ansiktet, ett självskadebeteende, menar Johan Norberg. Framför allt då det slår mot det egna landets konsumenter som får betala mer för varorna det blir tullar på.
– Låginkomsttagare drabbas mer för deras inkomst går ofta till produkter som handlas över gränserna. Högre prisnivåer gör att räntorna måste hållas uppe för att kringgå inflation. När USA importerar mindre från omvärlden stiger även dollarkursen när dollarn inte är fritt tillgänglig på marknaden, och det slår mot exportindustrin. Så det blir en dubbelsmäll. Till det kommer att väldigt mycket av den lokala produktionen är beroende av komponenter från utlandet, säger han.
De ekonomiska konsekvenserna kan i sin tur slå mot fred och demokrati, menar Johan Norberg. Det förra sekelskiftet var fullt med handelskrig i Europa, något som spädde på en nationalistisk fientlighet, framhåller han. Ett handelskrig som skulle få stor betydelse var det så kallade Griskriget mellan Österrike-Ungern och Serbien under åren 1906–1908. Då införde Österrike-Ungern höga tullar mot framför allt fläsk från Serbien, vilket drabbade landets jordbrukare hårt.
– Det skapade en nationalism i Serbien mot Österrike-Ungern, vilket senare skulle leda till mordet på den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand 1914, säger Johan Norberg.
”Trump är oberäknelig”
Det är en av farhågorna med handelskrig, menar han. Känslan att man måste slå tillbaka och att landet som inför tullar mot en är en fiende. Det kan skapa en jordmån för mer nationalistiska och populistiska krafter. När det dessutom påverkar den inhemska ekonomin i form av högre räntor och arbetslöshet kan sittande regeringar misskrediteras, oavsett om det är deras fel eller ej, och antidemokratiska krafter ta över.
Johan Norberg menar att det är få i dag som är övertygade protektionister. Det krävs ofta att en person i toppen tror på det, och Donald Trump är övertygad om att USA inte förlorar på tullar utan snarare blir utnyttjade när de handlar med omvärlden. Men Johan Norberg menar att det finns möjligheter att undvika ett handelskrig med USA.
– Även om Trump är protektionist är han en ännu mer övertygad förhandlare. Han kan ändra destination under resans gång om ett nytt handelsavtal kan ses som en vinst på hemmaplan. Förra gången han var på Mexiko och Kanada sa han att NAFTA-avtalet var det sämsta i historien. Sedan förhandlade han om det, med marginella förändringar, och så var det plötsligt det bästa avtalet. Han är rätt oberäknelig. Det tycker jag talar för att EU ska vara försiktiga och försöka hitta förhandlingslösningar.
Slå tillbaka symboliskt
Ambitionerna från EU verkar vara att försöka förhandla om ett nytt avtal med USA, framhåller Johan Norberg. Men han ser också med oro på att EU dragit upp långa listor över varor som man skulle kunna införa tullar på.
Men om USA inför tullar mot EU, och inte vill förhandla, ska inte EU sätta ned foten och svara på det?
– Jag är rädd att då sätter vi igång på allvar. Jag önskar att vi kan räkna till tio och ta några djupa andetag. Kanske måste vi göra något, efter starka politiska krav. Men då borde vi slå tillbaka symboliskt snarare än kvantitativt. EU har varit duktiga på att slå till mot vissa industrier som främst drabbar politiker som har ett visst inflytande över Trump. Förra gången var det bourbon whiskey, motorcyklar och Levis.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
