Tesla En ”lex Tesla” skulle stoppa företaget från att stationera strejkbrytare från andra EU-länder i Sverige. Dagens Arena har pratat med Jonas Sjöstedt (V), som driver frågan inom EU-parlamentet.
Efter nio månader av strejk och sympativarsel från 13 olika fackförbund fortsätter konflikten mellan IF Metall och elbilsjätten Tesla. Den mängd fackförbund som deltar i sympatiåtgärder – varav tre kommer ifrån grannländerna Finland, Norge och Danmark – är anmärkningsvärd, men det är även de metoder Teslas svenska dotterbolag har tagit till för att kringgå stridsåtgärderna.
I maj blev Dagens Arbete först med att avslöja att Tesla har flugit in utländska strejkbrytare för att ersätta strejkande personal. Totalt rör det sig om 24 utländska arbete vid 41 olika tillfällen under året. Utstationeringarna möjliggörs av ett EU-direktiv, som tillåter företag att tillfälligt skicka arbetare på uppdrag inom andra EU-länder. De arbetare som utstationerats på svenska Tesla-verkstäder jobbar för utländska dotterbolag till Tesla.
Vänsterpartiet har föreslagit en lex Tesla inom EU, som skulle innebära att utstationeringsdirektivet inte kan användas för att påverka konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arena har pratat med Jonas Sjöstedt (V), som driver frågan inom EU-parlamentet.
– Konflikten är ju mellan arbetsmarknadens parter, och det har vi all respekt för. Men det som har gett Tesla ett visst övertag är att de har kunnat hålla igång verkstäderna under strejken med hjälp av strejkbrytare från andra delar av Europa. Det tippar över till Teslas fördel i konflikten, det här missbruket av utstationering. Och det är en EU-fråga, säger han.
Skriftlig fråga till EU-kommissionen
Tillsammans med företrädare för Finland och Danmarks vänsterpartier har Sjöstedt försökt se till att frågan får EU-kommissionens uppmärksamhet.
– Vi började med att skicka ett brev till den ansvariga kommissionären Schmit, och det har vi inte fått svar på än. Sen var Ursula von der Leyen i vår partigrupp och då frågade jag henne om Tesla och att man använder utstationering. Det var uppenbart att hon var insatt i fallet. Hon lovade att titta på det och återkomma, men i och med att vi inte har fått något svar så tänkte vi lämna en formell fråga till kommissionen, säger Sjöstedt.
Den skriftliga frågan lämnades in till EU-kommissionen den 24 juli, men även den har hittills gått obesvarad.
Sjöstedt tror dock att det finns en bra grund för förslaget inom EU:s existerande lagstiftning. EU-fördragen innehåller en rättighetsstadga där både föreningsfrihet och konflikträtt garanteras.
– EU-fördragen är den starkaste rättsliga ordningen som finns inom EU. Så vi menar att det finns goda skäl att säga att man inte ska få använda utstationering för strejkbryteri. Det har aldrig varit avsikten eller tanken med direktivet.
Kan få stor påverkan på Tesla
Den svenska konflikten är inte den enda Tesla är inblandad i för tillfället. I både Tyskland och USA har arbetare larmat om inskränkningar av fackliga rättigheter, och under företagets senaste bolagsstämma i maj föreslog en stor grupp investerare, bland dem svenska Folksam, att företaget skulle visa större respekt för sina anställdas rätt till facklig organisering och kollektiv förhandling.
I förslaget uttrycks en oro över de ”materiella rättsliga, anseendemässiga och operativa risker” företagets konfliktfyllda relation till arbetarna innebär. Förslaget röstades dock ned.
– Jag tycker man ska se vad Tesla är för sorts företag. De vägrar ju skriva avtal i USA i sina fabriker. De vägrar skriva avtal på sin fabrik utanför Berlin. De vägrar skriva avtal på verkstäder någonstans i världen. Och skulle IF Metall vinna det här, då kan det bli första steget till att man tvingar Tesla till förhandlingsbordet på fler ställen, säger Jonas Sjöstedt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
