Kampen om det offentliga rummet

20 000 elscootrar kan snart vara verklighet i  Stockholm. Intresset från de nya app-transport-bolagen att etablera sig i storstaden är stort och medan allt fler metropoler reglerar och förbjuder elcyklar och elscootrar är det oklart vilka befogenheter Sveriges kommuner har. 

I början av hösten sågs de första elsparkcyklarna, eller elscootrarna som de kallas, på Stockholms gator. Det svenska appföretaget Voi var först ut på marknaden i september och sedan dess har konkurrensen hårdnat och antalet nya »app-transportmedel« ökat. Men det är inte bara elscootrar som i ett allt större antal intar de allmänna ytorna. Även olika typer av lånecyklar och elmopder syns i allt fler städer. I dag finns uppemot ett par tusen elscootrar och elcyklar utplacerade i de tre största städerna i Sverige.

I framtiden kanske allt större offentliga utrymmen används av företag. Johan Anderberg, fristående skribent, lyfter frågan i en krönika i Affärsvärlden. Han skriver: »Affärsidén bakom både elsparkar och byggsäckar bygger till stor del på att vi varit aningslösa nog att inte ta betalt för våra gemensamma utrymmen«.

– På ett sätt har städer blivit bättre på att ta betalt för gemensamma ytor, för exempelvis 10 år var det många storstäder som inte tog betalt för parkering. I dag har många städer trängselskatter och så vidare. Men jag tror man måste börja tänka ännu mer på det här, mycket med tanke på ljud och ljus i reklam. Eller till exempel med drönare när det blir stort, hur kommer det att se ut då? säger Johan Anderberg.

Han tar de två stora reklamskärmarna vid Stureplan som exempel och även turisthelikopternäringen i New York. En växande bransch som stör och förargar allt fler av New York-borna.

Själv var Johan Anderberg i Los Angeles under hösten och noterade då hur elscootrarna förändrat gatubild och gatuliv.

– Det har satt upp en massa skyltar om var man inte får köra de här elscootrarna. Det förändrar gatulivet väldigt mycket och det är ingenting vi har kommit överens om tillsammans, säger han och tillägger:

– Just elscootrarna är möjligt att det är en bra idé. Men jag tror ändå att man i längden måste se till att enskilda företag inte kan profitera på någonting som tidigare varit allmän egendom och som begränsas av att de etablerar sig.

Intresset från de nya app-transport-bolagen att etablera sig är stort världen över, men allt eftersom miljardvärderade bolag så som Bird, Lime och Jump öser ut cyklar och scootrar har allt fler metropoler reglerat och förbjudit dem.

Johan Sundman, projektledare på trafikkontoret i Stockholms stad som sköter stadens upphandlingar av olika trafiklösningar, säger att trafikkontoret i Stockholm är väl medvetna om problematiken.

– Just överbelamring var det vi var mest oroliga för, men det har inte blivit så. När vi initialt pratade med olika företag lät det som att de hade planer på tusentals scootrar. Men nu har de satt ut några hundra var, så planerna och det som faktiskt blivit stämmer inte alltid, säger Johan Sundman, som tillägger att det i dagsläget inte finns något som hindrar att företagen expanderar.

Hur många cyklar och elscootrar det finns i Stockholm vet inte trafikkontoret eftersom företagen inte har något avtalsförhållande med kommunen. Johan Sundman säger att han tror det rör sig om kanske 600 stycken. Voi uppger att bara deras företag har mellan 600-700 stycken ute på gatorna i Stockholm. Lime har än så länge omkring 200 stycken el-scootrar och 1500 stycken EU-bikes finns uppdelade på Stockholm och Uppsala.

Som det ser ut i nuläget är det oklart om en kommun har rätt att säga nej till de nya transportmedlen.

I praktiken kan vilket företag som helst ställa ut hur många elscootrar eller cyklar som helst. Sedan sommaren 2017 har Johan Sundman varit i kontakt med 15-20 olika företag som vill etablera sig i storstaden. Om alla planer skulle genomföras kan det handla om så mycket som 20 000–25 000 fordon.

Enligt Johan Sundman håller trafikkontoret nu på att reda ut vad det är som gäller med de nya företagen. Vad staden kan göra, och vad staden vill göra.

Bolagen betalar ingenting till kommunen för att uppta allmänna områden. Till skillnad från de som installerar någonting på gatan, då är det solklart säger Johan Sundman och tar de cykeluthyrare som finns runt om i staden som exempel. Om de vill använda allmän platsmark måste de ha markupplåtelse.

– En cykeluthyrare som vill använda stadens mark för att ställa upp cyklar hyr den av trafikkontoret. Den enda skillnaden mellan en sådan cykeluthyrare och de här nya är att de inte har en plätt utan 250 små plättar. Frågan är också om deras business klassas som försäljningsverksamhet, för om det gör det så är det tillståndspliktigt. Men jag har fortfarande inte fått något svar på om det är det eller inte, säger Johan Sundman.

Han tillägger att app-fordonen fyller en funktion och att bara för att staden kanske kan reglera dem så betyder inte det att man kommer att vilja göra det.

För Stockholm stad vill själva satsa på elcyklar i egen regi.  Stockholm City Bike håller på att avveckla sin verksamhet och Stockholm försöker upphandla ett nytt avtal. Tidigare var det fem bolag från olika länder, där i bland Clear Channel och kinesiska Mobike, som lagt anbud på att få skriva kontrakt med staden om 5000 cyklar, alternativt elcyklar, som skulle finnas tillgängliga året runt.

Kommer Stockholm Stad avvakta med att själva satsa på elcyklar tills dess ni vet om ni kan begränsa andra företag, som ni inte har upphandlat, med tanke på risken för överbelamring? 

– Nej det kommer vi inte. Scootrarna kan fungera parallellt. Skillnaden är att med ett upphandlat system har vi, staden, ett ord med om var cyklarna hamnar och hur de parkeras, säger Johan Sundman.

Även i Göteborg finns ett par hundra elscootrar och staden står inför en liknande situation. Flera företag har visat intresse för att etablera sig, trafikkontoret i Göteborg vet inte hur många elscootrar som är utställda, och kan i dagsläget heller inte begränsa möjligheterna för expansion eller nyetableringar.

– Trafikkontoret är i grunden positivt till elskotrar och även om vi framöver skulle se ett behov av att begränsa de här företagen, så skulle vi ha små möjligheter att göra det, säger Mikael Ivari vid trafikkontoret i Göteborg.