Ibrahim Baylan har hittills inte visat någon större handlingskraft. Nu får han ansvaret att sluta klyftorna i samhället.
Löfvens talepunkter de senaste månaderna rör samhällsbygge och att svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Ombildningen går i den riktningen. Fler ministrar får övergripande portföljer, och äntligen får en minister särskilt ansvar för EU. Minst oväntat är det att framtidsministerportföljen tas bort.
Ann Linde (S) som EU- och handelsminister är ett bra val. Hon är ett känt och omtyckt namn i Socialdemokraterna – men även på en europeisk nivå.
Det var smart av Miljöpartiet att se till att Peter Eriksson (MP) får rollen som bostadsminister. Det finns ingen mer angeläget område i det svenska samhällsbygget i dagsläget. Samtidigt kräver området investeringar, och finansminister Magdalena Andersson (S) håller hårt i pengarna. Bostadsministern måste därför vara van att förhandla, vilket verkligen Eriksson är. Och hans uppdrag från statsministern är solklart – att bygga, bygga, bygga.
Det är klokt av Isabella Lövin att fortsätta som biståndsminister. Där har hon kunskaper och trovärdighet, och slipper lära sig arbetet som språkrör samtidigt som hon behöver sätta sig in i ett helt nytt ämnesområde. Att hon tar över klimatfrågorna, bör ses i ljuset av Åsa Romsons framgångar på klimatmötet i Paris och att hon som ledare för ett av regeringspartierna behöver en prestigefråga.
Den nya miljöministern Karolina Skog (MP) blir departementschef och får även ansvar för bland annat stadsmiljö och hållbarare kollektivtrafik.
Förvånande är att Ibrahim Baylan fick rollen som samordningsminister, med bibehållen energiministerportfölj. På den posten krävs det någon ytterst beslutsmässig, och det Baylan hittills har uppvisat är knappast handlingskraft. Som samordningsminister får Baylan i det närmsta rollen som jämlikhetsminister, som ska samordna arbetet med att komma tillrätta med klyftorna i samhället. Det är en oerhört viktig roll.
Ibrahim Baylans och arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson benämndes på presskonferensen som superhjältar. Den manteln bär Ylva Johansson upp utan problem. Men Ibrahim Baylan har en lång väg kvar.
Ministrarna är dock bara utförare av statsministerns visioner. Det är Stefan Löfvens idéer om samhällsbygge och den svenska modellen som leder regeringen och Sverige framåt. Och här saknas det fortfarande pusselbitar för det stora samhällsbygget. Vad är en utvecklad svensk modell?
Oroväckande nog verkar Stefan Löfven dessutom ha köpt allianspartiernas verklighetsbeskrivning och vill satsa på »enkla jobb«. Redan i samband med 1 maj, presenterade statsministern satsningen på 5 000 beredskapsjobb i statlig sektor. Nu ska dessa kompletteras med enkla jobb i näringslivet, under Mikael Dambergs ledning, och gröna beredskapsjobb som nya miljöministern Karolina Skog ska ansvara för.
Som alltid när det pratas »enkla jobb« är den stora frågan – vilka är det egentligen? Kommer Sverige att från och med nu ha en grupp människor vars arbete är att packa andra människors matkassar eller tanka bilar på bensinmackar? Eller kommer jobben som utförs faktiskt att behövas?
En socialdemokratisk statsminister måste ha en framtidsvision och föra en politik som förverkligar den. Regeringsombildnings till trots, vet jag ännu inte om Stefan Löfven är där.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
