”A-kassan måste reformeras”

Nyhet Ska a-kassan vara frivillig eller obligatorisk? Eller vara helt styrd av facken och arbetsgivarna? Sveriges a-kassors Tomas Eriksson har inte alla svar, men är säker på att det är hög tid att modernisera systemet.

Flera omfattande förslag på hur a-kassan ska förändras florerar i debatten, och förslagen drar åt olika håll. Tomas Eriksson, kanslichef på a-kassornas service och intresseorganisation Sveriges a-kassor, har en teori om varför.

– För det första är det en effekt av pandemin. Det skedde en väldigt kraftig ökning av arbetslösheten på kort tid inom vissa områden. Det kom då rapporter och fakta om hur a-kassan fungerade och också om hur den inte fungerade.

Det handlade bland annat om att vissa a-kassor visade sig vara känsliga för snabba konjunktursvängningar.  Arbetslösa fick längre väntetider.

– Det andra är att det finns en utredning som föreslår en ny arbetslöshetsförsäkring.

Trots att remissvaren till a-kasseutredningen kom in för ett drygt år sedan, och de flesta verkar vilja ha en reform, ger arbetsmarknadsdepartementet inget annat besked om a-kasseutredningens framtid än att beredning pågår.

Tomas Eriksson hoppas mycket på vad som kommer ut av den.

– Vi behöver en reformering av systemet. Det förslag som finns är så mycket bättre än det som finns i dag, så oavsett partifärg på nästa regering vill vi att man tar förslaget vidare. Försäkringen behöver moderniseras.

Utredningens mest genomgripande förslag är att det är din inkomst som ska avgöra om du får a-kassa. Det ska inte längre spela någon roll om du har jobbat ett visst antal timmar under ett visst antal månader. Kravet enligt huvudregeln bör ligga på 120 000 kronor årligen, och inkomsten under fyra månader måste ha varit minst 10 000 kronor i månaden, enligt utredaren.

Sveriges a-kassor och många andra remissinstanser är positiva till ett inkomstbaserat system. Den försäkrade får på förhand bättre koll på hur mycket hen ska klara sig på om jobbet försvinner. Med inkomstdata från Skatteverket som grund i stället för en manuell inhämtning av arbetsgivarintyg går det dessutom att automatisera handläggningen, vilket minskar risken för fel, menar Sveriges A-kassor.

– A-kassan behöver bli mer förutsebar, mer begriplig och den behöver vara enklare att administrera.

Organisationen anser att försäkringen är ”ett lapptäcke av tillägg, undantag och parallella regler. Det har gjort a-kassan svårförklarad och ”exkluderande för allt fler som arbetar”, skriver de.

Kommer fler omfattas av a-kasseförsäkringen om utredningens förslag genomförs?

– Ja, det tror vi. Framför allt gäller det dem som nästan kvalificerar sig i dag, men som får nej och inte får någon a-kassa. De kommer att få någonting i alla fall.

Det är troligt att just huvudförslaget om inkomstbaserad ersättning blir verklighet. Tomas Eriksson och hans kolleger har inte sett något större motstånd mot en sådan reform.

Hur ska fler täckas av a-kasseförsäkringen, enligt er?

– En grundförutsättning är att den ska vara just förutsebar och begriplig. Man ska ha ett hyggligt hum om vad som krävs för att få ersättning och man ska veta om man har en rimlig chans att få ersättning. Alldeles för många vet inte om de kommer att få a-kassa om de blir arbetslösa.

Ovissheten blir ett hinder för att gå med, bedömer han.

– Man ska också veta vilken ersättning det handlar om.

Eftersom det är regeringen som bestämmer över ersättningsnivåerna, till exempel ersättningsgrad och beloppstak, varierar dessa uppåt och nedåt beroende på vem som vinner valet. Här blir det svårt för den försäkrade att hänga med.

– Det är inte förutsebart om ersättningen varierar med vilken regering som styr.

Lösningen, enligt Sveriges a-kassor och deras medlemmar, är att a-kassan blir indexerad, det vill säga att ersättningen följer till exempel lönerna eller priserna. A-kasseutredningen föreslår dock att a-kassan inte ska vara indexerad.

– Jämför med sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Där vet man vad man kan förvänta sig i högre grad, säger han.

Den åsikten delas också av många fackförbund. Men det finns också mycket motstånd. Vissa partier, till exempel Moderaterna i sin senaste skuggbudget, menar att en relativt hög a-kassa ökar arbetslösheten, eller i varje fall den tid som en individ är i arbetslöshet. Tomas Eriksson håller inte med.

– Det finns andra metoder att använda för att se till att försäkringen är effektiv. Vi har inget förslag här, men det handlar om hur man arbetar med stöd och kontroll vid arbetssökandet.

Under pandemin höjdes taket tillfälligt och reglerna föreslås i regeringens budget gälla även nästa år. En medelinkomsttagare fick cirka 26 000 kronor i månaden före skatt av sin a-kassa vid arbetslöshet, i stället för tidigare drygt 20 000 kronor. Genom höjningen får nu mellan 65 och 70 procent av de försäkrade 80 procent av sin tidigare lön i a-kasseersättning om de blir arbetslösa, enligt Sveriges a-kassors senaste siffror.

– De nivåer som gäller nu är rimligare än de som fanns innan. Tanken är ju att man ska få 80 procent av inkomsten i a-kassa, och då är det klart bättre nu, när en majoritet får det. Jämför med när det var som sämst före pandemin då ungefär 10 procent kunde få den nivån, säger Tomas Eriksson.

Många fackförbund anser att den svenska a-kassan enligt de ordinarie ersättningsreglerna är för låg. Nyligen släppte TCO en rapport som visar att Sverige halkat efter de andra EU-länderna de senaste 20 åren. Sverige hamnar på plats 21 av 27 när organisationen jämför hur mycket en medelinkomstfamilj sänker sin inkomst när en av två föräldrar i en familj med två barn blir arbetslös.

Med de ordinarie a-kassereglerna sänks familjens inkomst till 75 procent av inkomsten som familjen hade innan en i hushållet blev arbetslös. I de flesta länder har en medelinkomstfamilj 80 procent eller mer av sin tidigare inkomst, och i åtta EU-länder närmare 90 procent. Här är dock inte fackens kompletterande inkomstförsäkringar medräknande, försäkringar som blivit allt vanligare efter millennieskiftet.

Kan fackförbunden själva lösa en relativt låg statlig a-kassa med sina inkomstförsäkringar?

– Det är i alla fall ett ganska spritt tillvägagångssätt att man via fackets försäkringar och kollektivavtal ökar på a-kassan. Det är väl ett svar på nivåerna.

Tror du utvecklingen med allt fler fackliga inkomstförstärkningar kan minska sannolikheten för att staten håller a-kassenivåerna uppe?

– Jag har i alla fall anat att vissa politiker har tänkt så. Men dessa inkomstförsäkringar finns inte för alla och täcker inte alla ens där de finns. Huvudfrågan här är vem som har huvudansvaret för a-kassan? I dag ser många det som att staten har ansvaret i grund och botten, samtidigt kan man konstatera att facken som erbjuder dessa inkomstförsäkringar också tar ansvar, så ansvaret är i praktiken delat.

När det gäller ansvarsfrågan finns också en nytillsatt utredning vars huvudtanke är att öka fackens, och även arbetsgivarnas, ansvar. Inom ramen för överenskommelsen om nya LAS med tillhörande omställningssatsningar drev facken och arbetsgivarna igenom att regeringen ska utreda om det skulle gå att lägga ansvaret för a-kassan helt och hållet på arbetsmarknadens parter.

Tomas Eriksson tror dock inte att den nytillsatta utredningen om en kollektivavtalad a-kassa har höjt temperaturen i a-kassefrågorna, i alla fall inte ännu.

– Man ska titta på förutsättningarna för att införa ett sådant system, inte hur det ska se ut. Om utredaren i december 2024 kommit fram till att man kan gå vidare, måste man tillsätta en ny utredning om hur det ska gå till.

Fem partier vill se en obligatorisk a-kassa, och ett par av dem vill att staten tar över helt och hållet. Hur ser ni på det förslaget, som syftar till att fler ska vara försäkrade?

– Om man tittar på hur det ser ut i dag är det på sätt och vis redan en obligatorisk försäkring, då det finns en grundförsäkring som man får även om man inte är medlem i a-kassan.

Dagens arbetsmarknad gör att det alltjämt kommer att finnas de som arbetar och samtidigt har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Och med en svag koppling till arbetsmarknaden följer en låg eller ingen a-kassa, oavsett om det är obligatoriskt eller ej, poängterar han.

– Det kommer alltid finnas en minimininivå av anknytning till arbetsmarknaden som gäller för att få ersättning.

Argumentet för obligatorisk a-kassa är att då staten betalar det mesta av a-kassan, så bör alla få ta del av försäkringen. Är inte detta logiskt?

– Det är inte alla som betalar till arbetslöshetsförsäkringen egentligen, då det är arbetsgivaravgiften på lönen som finansierar a-kassan och de avgifter som medlemmarna betalar.

Om det skulle bli en obligatorisk a-kassa och att denna skulle förvaltas av en myndighet skulle en stor fördel gå förlorad, anser organisationen.

– Den frivilliga a-kassan gör att den försäkrade kan hitta en a-kassa som passar. Arbetsmarknaden skiljer sig mycket åt mellan till exempel pappersarbetare, kulturarbetare och lärare. Ju större förståelse för arbetsmarknaden a-kassan har desto bättre kan den bemöta medlemmarna och den situation de hamnat i,  säger Tomas Eriksson.

Även om lagen som reglerar rätt till ersättning är samma för alla a-kassor kan kontakten med medlemmarnas yrken och branscher vara viktig, menar han.

– Det kan handla om skiftarbete, eller hur övertidsersättning beräknas, och under vilka förhållanden man arbetat.

Läs mer: Så vill högern göra om a-kassan