Enkät Skolan är inte Kristdemokraternas viktigaste ämne i välrörelsen, även om det kommer små utspel i frågan lite då och då. Sedan 2014 har framförallt synen på betyg förändrats.
1. Bör vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och i så fall hur?
Nej, dålig kvalitet och oseriösa aktörer ska bekämpas, inte vinst. Därför behövs tydliga kvalitetskriterier, bra uppföljning och tillsyn. Valfrihet och mångfald innebär ökad kvalitet, ökad makt åt den enskilde och fler arbetsgivare att välja på för den anställda.
2. Bör det fria skolvalet förändras på något sätt och i så fall hur?
Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. Vi ser valfriheten som en möjlighet att välja sig till men också från en skola eller ett område. Därför vill vi införa aktivt skolval som skulle innebära att alla föräldrar ska välja skola, inte bara få möjlighet.
Det skulle göra att större ansträngningar skulle behövas för att nå de grupper som idag inte gör något val. Information på fler språk och så vidare. Vi vill se tätare inspektioner och uppföljning där problem framkommer. Det gäller på alla sorters skolor, kommunala, fristående och konfessionella fristående.
3. Ska det råda fri etableringsrätt för skolor i kommunerna? Om inte – hur och på vilket sätt bör etableringen regleras?
Ja.
4. Finns det problem med betygsinflation inom svenska skolan? Vad beror det i så fall på och hur ska det förhindras?
Ja det är ett problem. Vi har länge drivit att betyg i högre grad måste överensstämma med resultaten på de nationella proven. Detta har nu riksdagen tagit beslut om. Om man dessutom, som vi vill, låter externa examinatorer rätta proven ökar rättssäkerheten.
5. Vill ert parti skärpa kvalitetskraven på skolor på något sätt och hur ska den här kontrollen i så fall gå till?
Ja. Vi vill se tätare inspektioner och uppföljning där problem framkommer. Det gäller på alla sorters skolor, kommunala, fristående och konfessionella fristående.
6. Vill ni förändra betygssystemet och i så fall hur?
Alliansen vill ha betyg från och med fjärde klass.
7. Är skolsegregationen ett problem, och i så fall varför och hur ska den hindras?
Segregation är ett problem och för att lösa segregationen måste man ta itu med den på en rad olika områden. Vad gäller skolan ser vi valfriheten som en möjlighet att välja sig till men också från en skola eller ett område.
Därför vill vi införa aktivt skolval som skulle innebära att alla föräldrar ska välja skola, inte bara få möjlighet. Det skulle göra att större ansträngningar skulle behövas för att nå de grupper som idag inte gör något val. Information på fler språk och så vidare.
8. Hur ska fler motiveras till att bli lärare och hur ska de förmås att stanna kvar i yrket?
En bra skola kräver att en stor andel av de mest lämpade väljer läraryrket. Så är det inte idag. Söktrycket till lärarutbildningarna är lågt och idag antas i princip alla behöriga sökande på utbildningen. Vi vill höja betygskraven för antagning till lärarutbildningen och införa ett lämplighetsprov.
En av huvudnycklarna för att höja attraktionskraften i yrket är att lärare faktiskt får vara lärare, att undervisningsmiljön stödjer uppdraget och att det finns tillgång till speciallärare och elevvård. Dessutom spelar löneläget roll för läraryrkets status.
För att minska lärares administrativa börda föreslår vi att lärarassistenter tas in, liksom rastvakter m.m. För att fler ska bli lärare vill vi locka akademiker att gå en kortare lärarutbildning som komplement till den utbildning de redan har. Vi vill också öka möjligheten till fjärrundervisning samt låta de lärare som vill jobba kvar efter 67 års ålder.
För att öka lärarnas löner och göra nya karriärvägar möjliga införde Alliansen karriärlärartjänster som innebar 5000 kronors lönepåslag. Nu vill vi att de lärare som tar de mest utmanande jobben i utanförskapsområdens skolor ska få ett lönepåslag om 10 000 kronor.
9. Varför är det så många elever på vissa håll som går ut utan fullständiga betyg, och vad krävs för att fler ska få gymnasiebehörighet?
Alla barn är olika. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför satsat extra resurser på ett speciallärarlyft som skulle innebära att 6000 nya speciallärare till år 2020. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så lång som möjligt.
Att barn mår bra och känner sig trygga i skolan är avgörande för hur de kan lyckas i sitt lärande och sin utveckling. Därför krävs att skolor använder sig av metoder för att hantera mobbning som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolverket bör få i uppdrag att göra en utvärdering av metoder mot mobbning och rekommendera program som kan användas.
Kristdemokraterna föreslår också en stor satsning på elevhälsan, för att en väl utvecklad elevhälsovård förebygger ohälsa hos barn och unga. En elevhälsogaranti ska ge elever rätt att få kontakt med elevhälsan varje dag.
10. Vill ert parti förstatliga skolan?
Nej, inte i dagsläget. Om utvecklingen i skolan skulle försämras kan frågan om statlig styrning omprövas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
