enkät Kristdemokraterna säger nej till social housing, men vill avsätta en andel av nyproducerade lägenheter till sociala ändamål. Partiet vill också slopa amorteringskravet, trappa ned ränteavdraget och slopa fastighetstaxeringen.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
De viktigaste reformerna är de som gör att rörligheten på bostadsmarknaden ökar. Vi vill slopa det skärpta amorteringskravet och ta bort taket för uppskov på reavinstskatten, och räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden så länge man är kvar på den ägda bostadsmarknaden. Det behövs också mer tillgänglig mark så att det kan byggas mer och en social bostadspolitik där bostadsbidraget är en central del.
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
Efterfrågan på marknaden är det som trots allt styr utbudet bäst. Dock ska politiken trygga bostadsförsörjningen för alla, med olika sociala och ekonomiska förutsättningar.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Kristdemokraterna vill inte ha marknadshyror. Däremot föreslår vi att nyproduktion ges fri hyressättning i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare under förutsättning att besittningsskyddet är starkt och indexeringen av hyran är förutsägbar över tid.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Vi måste trygga bostadsförsörjningen för alla, med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Idag ökar segregationen och sociala kategoriboenden är tyvärr på väg att växa fram. Med de höga trösklarna till bostadsmarknaden är det många som är trångbodda eller som har svårt att få ett fast boende.
Vi säger nej till social housing. Däremot föreslår vi att en viss andel av bostäderna i nyproduktion avsätts för sociala ändamål. Vi anser att en bred bostadssocial utredning bör tillsättas för att analysera den sociala sidan av bostadspolitiken och utvärdera de instrument som idag används. Vi vill också möjliggöra för de som bor i utsatta områden att utifrån en lägre hyra kunna göra avsättningar för att köpa lägenheten som ägarlägenhet.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Det finns flera olika sätt att få ner hyrorna exempelvis genom industriellt byggande. Prissättningen kan också hållas nere genom att bekämpa kommunala särkrav samt att lätta på och förkorta planprocessen. Byggnormernas standardisering kan individualiserad, boenden som man bor i under en kortare period, såsom studentboenden, ska till exempel inte behöva möta samma krav som övriga bostäder. Vi förespråkar också höjda bostadsbidrag för barnfamiljer.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Allmännyttan har en viktig roll att spela för bostadsmarknaden. Den sociala dimensionen av förvaltningen är särskilt viktig för att upprätthålla grundtanken med allmännyttan. Likaså att främja goda bostadsmiljöer genom ett gott förvaltarskap.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Hyresrätten bör kunna vara en betydligt mer flexibel boendeform än idag. En större variation i relation till den standardiserade byggnormen, där en del vill ha lägre standard till förmån för en lägre hyra medan andra vill ha en högre standard. På samma sätta kan också en varierande servicegrad vara aktuell. För särskilt äldre hyresgäster är kringtjänster mer relevanta i form av exempelvis reception, städning och vaktmästeri.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Vi vill, likt många internationella bedömare, se nedtrappat ränteavdrag (växlat mot sänkta inkomstskatter), istället för fler regler som slår mot rörligheten på bostadsmarknaden, likt skärpt amorteringskrav. Nedtrappningen av ränteavdraget ska ske varsamt och under en längre tid och hushållen bör kompenseras främst genom sänkta inkomstskatter. Vi är för den sänkning av ROT som skett men ROT-avdraget bör breddas och ett Installations-ROT bör utredas. Fastighetsskatten ska inte återinföras och fastighetstaxeringen av bostäder ska avskaffas.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Kombinationen av hög skuldsättning och en stor andel rörliga lån, har gjort hushållen mycket känsliga för en ränteuppgång eller ett boprisfall, vilket ökar riskerna i ekonomin. Innan fler krav ställs på hushållen, måste vi se till att de ekonomiska mekanismerna för hushåll och banker sammanfaller. Här är fyra förslag vi tidigare presenterat för detta:
* Att Finansinspektionen utreder om Sverige, inom ramen för Baselregelverket, kan differentiera riskviktsgolvet så att det blir lägre vid låg belåningsgrad.
* Att en alternativ modell för amorteringskrav och skuldkvotstak utreds där man, i stället för att ställa krav på hushållen, ställer dem på bankernas aggregerade bolåneportfölj.
* Att en utredning med syfte att främja fler bundna bolån tillsätts, som bland annat ser över utformningen av ränteskillnadsersättningen så att den tydligare gynnar hushållen. Det kan handla om begränsningar i hur stor ersättningen kan bli, eller möjligheten för hushållen att lösa eller flytta med sig bundna bolån i förtid. Det skulle också stärka konkurrensen mellan bankerna.
* Att en bankskatt kopplad till bankernas egna skulder införs, vilket kan motiveras både strukturellt och som en följd av bankernas momsbefrielse, förekomsten av ränteavdrag och staten som implicit garant. Att som regeringen föreslagit höja resolutionsavgiften, är rimligt. Dock bör avgiften, i den del den inte hänförs till resolutionsreserven, benämnas som vad den är – en skatt, som tas ut för att finansiera välfärd och skattelättnader på sådant som arbete och pensioner.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
