Avtalsrörelsen 2025 Nu närmar sig avtalsrörelsen sitt slut. KI tror att lönerna kommer att öka med drygt 10 procent de kommande tre åren. Långt över det bud som medlarna lagt på förhandlingsbordet.
– Det var överraskande lågt. Det skulle göra att hushållens köpkraft blir lägre än vad vi tror, säger generaldirektör Albin Kainelainen.
Under onsdagen släppte Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturläget i mars 2025. Återhämtningen i ekonomin är bräcklig, slår man fast. Lågkonjunkturen består, inflationen kommer att ligga uppåt 2,5 procent under 2025 och arbetslösheten kommer fortsätta vara hög (8,6 procent) även nästa år.
KI tror att hushållens köpkraft kommer att stärkas och när inflationen vänder nedåt kommer konsumtionen att öka. Något man konstaterar är viktigt för konjunkturåterhämtningen under andra halvåret i år.
Men enligt deras prognos kommer lönerna, inklusive löneglidning, att öka med totalt 10,3 procent de kommande tre åren. Det är en bra bit under det bud som medlarna i industriförhandlingarna, OpO, lade fram i förra veckan: 7,7 procent löneökningar på tre år.
– Det var överraskande lågt. Nu blev det ett förkastat anbud, men om de avtalade löneökningarna ska vara så låga som i den häraden, då blir hushållens köpkraft på sikt lägre än vad vi tror i rapporten. Även med hänsyn till en förväntad löneökning utöver avtalen, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på KI.
”Finns större löneutrymme”
Industriarbetsgivarna tycker att anbudet är rimligt och i paritet med avtalet i Finland, där det landade på 2,6 procent löneökningar i år.
– Industriavtalet säger att löneavtalet och avtalsuppgörelsen ska främja konkurrenskraften. Då tittar vi alltid på omvärlden. Nu har vi ett finskt avtal som landat på 2,6 procent i årstakt. 7,8 procent totalt över tre år. Det måste vi förhålla oss till, sa Per Hidesten, Industriarbetargivarnas vd, till DN (03-26).
Men Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin, menar att man ska utgå från hur konkurrenskraftig svensk industri är. Och här går det bättre för industrin än vad det gör i grannlandet, framhåller hon.
– Vi kan tydligt se i lönsamheten och vinstnivåerna i industrin att det pekar mot att det finns ett större löneutrymme, säger hon.
Rapporten från KI pekar mot att inflationen fortsatt kommer ligga högre i år än Riksbankens mål om 2 procent. Men det påverkar inte bilden facken har om vilken nivå lönerna bör landa i. Man har krävt 4,2 procent i år och det är oförändrat, konstaterar Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
– Vi utgår inte från vad inflationen är just nu, utan från att den kommer att vara i enlighet med inflationsmålet. Det är en viktig utgångspunkt. Däremot tycker vi att det finns goda förutsättningar för klart högre löneökningar än så. Konkurrenskraften har stärkts de senaste åren och är bättre än i konkurrentländerna, säger Tobias Brännemo.
Löneandelen minskar
De senaste åren har löneandelen – hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller löntagarna i form av löner och sociala avgifter – minskat samtidigt som vinstandelen – hur stor del som kan gå till kostnader för kapital och ägarna – har ökat och ligger på en historiskt hög nivå. Särskilt inom industrin. KI:s prognos är att vinstandelen i näringslivet kommer att minska svagt i år och under 2026. Men att den fortsatt kommer att ligga på högre nivå än det historiska medelvärdet.
Tobias Brännemo anser att den minskande löneandelen inte kan pågå över tid, men framhåller att den påverkas av andra saker än bara löneökningstakten. Till exempel växelkursen och ränteläget. Han menar också att det inte är viktigt att siffran ska tillbaka till exakt de historiskt höga nivåerna, eller att ska ske väldigt snabbt.
– Men jag tror att det kommer att ta sig tillbaka till historiska genomsnittet, säger Tobias Brännemo.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
