Företagen är inte pressade – tvärtom. Lönsamheten har inte varit så god på länge, och det gäller inte minst exportföretag. Hur kan det här ske samtidigt som många invånare går på knäna ekonomiskt? Och vad blir slutsatsen för arbetsmarknadens parter som nu förhandlar om nya löner?
Ny europeisk statistik från Europeiska Centralbanken (ECB) visar att vinsterna ökar betydligt mer än både löner och andra kostnader. Det tyder på att vinsterna i sig själva kan driva inflationen, snarare än lönerna. Enligt Daniel Lind, forskningsledare på Arena idé, visar de snabbt växande vinsterna att inflationsåret 2022 inte har skadat det svenska näringslivets lönebetalningsförmåga.
De höga vinsterna per producerad enhet är ett tydligt tecken på att företagens kostnader har ökat långsammare än deras försäljningsintäkter, menar han. På detta sätt pressas konsumentpriserna uppåt, och därmed hänger vinsterna och inflationen ihop.
– Om det är en pris-vinst-spiral vi ser, vilken effekt har då centralbankernas höjda styrräntor? Det är inte alldeles uppenbart att en svagare konjunktur och arbetsmarknad bidrar till att förändra företagens prissättningsbeteende, säger Daniel Lind.
Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet, bekräftar bilden att företagens lönsamhet har ökat, också i Sverige. Det gäller åtminstone fram till tredje kvartalet förra året, vilket är siffrorna som KI använder sig av i sin senaste analys.
– När man pratar om inflation brukar man mena konsumentpriserna, inom landet. Men svenska företag säljer ju jättemycket på export, till andra företag och till stat och kommun. Så svenska konsumenter är ju bara en kundgrupp bland andra. Det vi försökte förmedla i vår rapport är att det verkar som att svenska företag har tjänat på högre exportpriser och högre priser i inhemsk försäljning till andra företag och myndigheter, säger Erik Glans.
Den svaga kronan är en anledning till att svenska exportföretag går bra.
– Om till exempel Scania säljer lastbilar i Tyskland, så lär priserna sättas i euro. Ju svagare svenska kronan är jämfört med euron, desto mer får svenska företag betalt, i kronor räknat. Jag tror också att en viktig anledning till lönsamhetsförbättringen är att den globala efterfrågan var hög i fjol och då ökar både priser och försäljningsvolymer.
Innebär de ökade vinsterna förutsättningar att kräva högre löner i avtalsrörelsen som pågår?
– Vi brukar vara försiktiga med att det uttala oss om löner som statlig myndighet. Men ja, det stämmer att lönsamheten har förbättrats. Om lönsamheten förbättras kanske det finns möjlighet att höja lönerna mer utan att det äventyrar företagens investeringsplaner. Men man måste beakta framtidsutsikterna, och de är mer negativa, säger Erik Glans.
Även Facken inom industrin, som tillsammans med arbetsgivarsidan sätter lönemärket för avtalsrörelsen, har noterat de ökade vinstmarginalerna i svensk exportsektor.
– Lönsamheten har ökat kraftigt under 2021-2022. Hittills har ju inte löneökningar drivit inflationen alls – och det är en sådan utveckling vi vill undvika, säger Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin.
De kraftigt ökande vinsterna är en anledning till fackets, jämfört med ett mer normalt år, höga lönekrav på 4,4 procent. Att inte kräva mer än så är också en del av strategin, då man inte vill spä på en löne-pris-spiral, som kan öka inflationen ytterligare. Traditionellt ställer svenska fackförbund inte lönekrav utifrån inflationen, utan utifrån industrins konkurrenskraft.
– Vi anser att vårt lönekrav på 4,4 procent är väl motiverat utifrån industrins konkurrenskraft och vår syn på det långsiktiga löneutrymmet, säger Erica Sjölander.
Trots ökad lönsamhet, ser inte Erica Sjölander någon koppling mellan vinsterna och inflationen.
– Det är nog inte så enkelt att för att man höjer priserna mer än man måste, så får man högre vinster. Inflationen är ju konsumentprisutvecklingen.
Istället menar hon att andra faktorer har drivit svenska företags lönsamhet: hög efterfrågan, ökad produktion jämfört med konkurrentländer, omställning och jämförelsevis billig energi, Dessutom tjänar basindustrin på en låg kronkurs.
Inte heller från arbetsgivarsidan gör man kopplingen mellan höga vinster och högre inflation.
– Jag ser ingen koppling alls mellan svensk inflation och industrins vinster. Inflationen de senaste åren är i grunden ett globalt fenomen, den svenska inflationsbanan skiljer sig inte markant från motsvarande i andra likartade länder, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
