Om vi ska upprätthålla standarden i offentlig sektor och behålla överskottsmålet måste Sverige ta in åtskilligt mer skatt.
Om regeringen håller fast vid det statsfinansiella målet på överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel, det så kallade överskottsmålet, måste skatten höjas rejält. Det menar Konjunkturinstitutet. Alternativet är att man omprövar överskottsmålet.
– Vår beräkning pekar mot att det kommer att behövas skattehöjningar på 74 miljarder kronor under perioden 2015-2017. Det bygger på förutsättningen att överskottsmålet av 1,0 procent av BNP ska ligga fast, samtidigt som den offentliga sektorn behåller sina nuvarande åtaganden. Men givetvis finns det också möjlighet att ompröva något av detta, säger KI:s prognoschef Jesper Hansson till DN.
Beräkningarna bygger, till skillnad från när regeringen bedömer ”reformutrymme”, att man upprätthåller nuvarande standard och inte låter den sjunka. Men regeringen saknar reformutrymme fram till 2017 också när man låter utgifterna vara oförändrade, det vill säga när avstår från att räkna upp till exempel a-kassa eller barnbidrag i takt med att ekonomin växer.
Från finansdepartementets sida menar man dock att behovet är mindre än KI:s bedömning på 74 miljarder. Samtidigt visar en granskning som SvD Näringsliv publicerar att finansminister Anders Borg och hans departement är de som haft sämst träffsäkerhet i sina prognoser kring det offentligfinansiella sparandet de senaste åren. Regeringen har dessutom överskattat BNP-tillväxten mer än alla andra prognosmakare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
