skatter Generösa regler för utdelningar från fåmansbolag riskerar att urholka skattebasen när arbetsinkomster omvandlas till kapital, enligt en ny rapport från Konjunkturinstitutet. Även tidigare finansministern Erik Åsbrink är starkt kritisk.
Konjunkturinstitutet (KI) har i en ny rapport gjort för Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) räkning gått igenom hela det svenska skattesystemet och jämfört det med andra OECD-länder.
Genomgången visar att Sveriges skattekvot över några decennier minskat och nu ligger närmare nivån i övriga länder inom EU och OECD än tidigare. Inkomstskatterna har sedan slutet av 1990-talet sänkts med runt 5 procent av BNP, men Sverige ligger fortfarande relativt högt när det gäller inkomstskatter i en internationell jämförelse. Däremot utmärker sig Sverige genom att ha minskat fastighetsskatten, då många andra länder istället har ökat den.
Konjunkturinstitutet pekar också på att de generösa 3:12-reglerna, som sedan en regellättnad 2006/07 innebär möjlighet att plocka ut inkomster som kapital till en beskattning på 20 procent, snedvrider skattebasen, och gör att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster. Det här är symptom på problem som uppstår när skatterna på kapital är låga, samtidigt som inkomstskatterna är höga, enligt KI.
– Det är viktigt att främja entreprenörsskap, men jag tvivlar på att den kraftiga ökningen i utdelningsinkomster de senaste 12-15 åren verkligen speglar en reell utveckling i entreprenörskap. Regellättnaderna förefaller ge en hög kostnad jämfört med den nytta det ger, sa Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet under ett seminarium på SNS.
Läs också: Ökade möjligheter till vinstutdelning har bara gynnat män
Även Erik Åsbrink, tidigare socialdemokratisk finansminister, riktade hård kritik mot effekten av de generösa 3:12-reglerna, och menade att de som plockar ut dessa vinster till förmånlig skatt knappast går att kalla entreprenörer.
– Vi har ett skattefrälse som betalar 20 procent i skatt. Och vilka är de? Det är advokater, riskkapitalister, revisorer, Ica-handlare och läkare. De är säkert skickliga, men är de entreprenörer? frågade Erik Åsbrink retoriskt.
Han tillade att han inte heller ser något skäl att verkliga entreprenörer – om de skulle gå att identifiera – ska ha lägre skatt än andra.
– Går det bra tjänar de en väldigt massa pengar, går det dåligt förlorar de pengar. För mig är det obegripligt att entreprenörer ska ha lägre skatt, sa Erik Åsbrink.
Vi har ett skattefrälse som betalar 20 procent i skatt.
Utdelningarna till 20 procent beskattning ur fåmansbolag har tredubblats över tio år, sedan reglerna blev mer generösa 2006/07. Och enligt Åsbrink kan delägare i fåmansbolag på så sätt behålla 64 procent av sina inkomster, istället för 29 procent om de beskattas som arbetsinkomster.
De övergripande problemen med skattesystemet är, enligt Erik Åsbrink, är att kunna fortsätta finansiera en generös välfärd, samt »diskrepansen« mellan skatt på arbete och kapital.
Han sa dock, liksom KI, att det finns en överskattning i hur stor skattekvot Sverige har, eftersom andra länder delvis tillämpar skatteavdrag för individer istället för att ge samma individer bidrag, vilket Sverige inte gör.
– Det handlar om en överskattning på 2-4 procentenheter, sa Erik Åsbrink.
Erik Åsbrink förespråkar en generell inkomstskatt på 30 procent, och att de flesta kapitalskatterna ska ligga på samma nivå. För att väga upp skattesänkningen på höga inkomster föreslås höjd fastighetsskatt, återinförd arvs- och gåvoskatt, avskaffade eller reducerade Rut- och Rot-avdrag och höjd skatt på finanssektorn.
– Jag såg en siffra om att bankerna är underbeskattade med 22 miljarder kronor, vilket kan jämföras med bankskatten som ska bli fem miljarder. Underbeskattningen beror på att banker är undantagna från moms, sa Erik Åsbrink.
På frågan om hur den nya bankskatten borde genomföras hade varken Erik Åsbrink eller Urban Hansson Brusewitz något klart svar. Men Urban Hansson Brusewitz höll med om att fem miljarder i bankskatt är lågt, sett till undantaget från momsregler.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, sa att det är viktigt att argumentera för bankskatten genom att till exempel peka på förmåner som momsundantaget, snarare än att säga att den ska finansiera försvaret.
– Jag antar att bankskatten kan tas ut i form av en omsättningsskatt, eller baserat på lönesummeunderlaget vilket finns bland annat i Danmark. Men skatten kommer antagligen att vältras över på konsumenterna, sa Åsa Hansson.
Konjunkturinstitutet lyfter också i rapporten att utvecklingen för punktskatter, som exempelvis skatt på energi, alkohol och tobak, har utvecklats svagt. Det här tyder på att den planerade gröna skatteväxlingen på minst 15 miljarder kronor som regeringsöverenskommelsen har utlovat, inte kan väntas öka intäkterna i någon större utsträvkning, enligt KI.
– Miljöskatter är i första hand till för att styra oss bort från konsumtion som är dålig för klimat och miljö. Det innebär att ett höjt uttag av miljöskatter successivt minskar skattebaserna så att budgetförstärkningen på längre sikt blir mindre än den som först erhålls, säger Urban Hansson Brusewitz i ett uttalande om rapporten.
Åsa Hansson är inne på samma slutsats; att miljöskatter kan vara svårt att växla mot sänkt skatt på arbete.
– En grön skatteväxling kan bli svår att utnyttja i större omfattning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
