Kina i fokus när Taiwan går till val

TAIWAN Asiens viktigaste politiska händelse äger rum på lördag när Taiwan går till val. Huvudfrågan är Kina, och utgången spelar stor roll för det inflytande som världens största diktatur eftersträvar i regionen. Dagens Arena har besökt kampanjkontoren för de båda partierna, vars inställning till regimen i Peking skiljer sig åt markant.

– Demokrati kan aldrig samexistera med diktatur, säger Lien Yi-ting, taleskvinna för Democratic Progressive Partys (DPP) valkampanj. Regeringspartiet tog tidigare i veckan emot ett tjugotal utländska journalister i sitt partihögkvarter i Taipei, inför lördagens presidentval här på Taiwan. Ett val vilket ofta beskrivs som en folkomröstning om relationen till ett alltmer aggressivt Kina.

Lien Yi-ting menar att Taiwan i detta läge behöver en stark president för att bevara landets demokratiska system och levnadssätt. Och president Tsai Ing-wen har sannerligen inte vikit sig för kinesiska påtryckningar under sina fyra första år vid makten. Tvärtom kastade hennes administration genast “1992 års konsensus” överbord; ett avtal som länge varit hörnstenen i den diplomatiska och ekonomiska relationen med Kina, och innebär att de båda länderna tillhör en och samma kinesiska nation.

DPP säger sig vilja ha en dialog med Kina, men bara på lika villkor. Kina har dock klippt stora delar av kontakten med Taiwan på grund av DPP:s ovilja att acceptera 1992 års konsensus. Istället har DPP närmat sig andra länder i syfte att göra Taiwan mindre beroende av Kina. Doktrinen “New Southbound Policy” har som mål att öka utbytet med 18 länder i Syd-, Sydostasien och Still havs-området, från Indien till Australien. Relationen med USA och Japan är bättre än på länge. Förutom en rad vapenaffärer och politiska besök på hög nivå, ökade Taiwans export till USA med 17,7 procent under fjolåret.

Kina vill därför ha bort DPP från makten. Detta tydliggörs inte minst genom kampanjer och aktiviteter online från kinesiska aktörer. Tidigare har Peking försökt påverka taiwanesiska val med militärövningar och missiltester vid det 160 kilometer smala sund som skiljer de båda länderna åt. Detta har dock främst haft motsatt effekt. Därför använder man sig nu av mer subtila metoder.

I maj varnade Taiwans nationella säkerhetstjänst för en omfattande kampanj av desinformation riktad mot Taiwan från Kina. Man uppmanade regeringen och hela samhället att skrida till verket för att bekämpa denna.

Ny strategi efter stort nederlag

Under presskonferensen vid DPP:s högkvarter nämns vidare en studie från Göteborgs universitet, som i september gav vid handen att Taiwan är det mest sårbara och utsatta landet i hela världen vad gäller desinformation. Docent Staffan Lindberg pekade i rapporten ut ett alltmer auktoritärt Kina som den främsta källan till denna desinformation, vilket också kan anas av de falska uppgifter som kinesiska aktörer spridit gällande protesterna i Hongkong.

Lien Yi-ting framhåller kinesisk desinformation som en stor utmaning inför valet:

– Det går inte att uppskatta säkert vilken effekt detta kommer ha på valet. Vi kan bara konstatera att Taiwan är under attack, och att vi från DPP:s håll gör allt vi kan för att motverka detta.

Falska nyheter sprids via både sociala medier som taiwanesiska medier med lojalitet till Peking. De rör allt från envisa påståenden om att president Tsai Ing-wens doktorsavhandling är falsk, till att priset på jordnötter i vissa delar av Taiwan har skjutit i höjden. Liens assistent skjuter in att Taiwan varje dag drabbas av 1 000 så kallade “dåliga nyheter” från Kina. Han erbjuder dock ingen annan källa till detta än “personliga erfarenheter”.

DPP led ett stort nederlag i mellanårsvalet november 2018. Partiet förlorade 16 av 22 städer och distrikt. Förtroendet för Tsai Ing-wen rasade till en lägstanivå på 24 procent. Väljarnas missnöje rörde allt från ekonomiska frågor till oron över den allt sämre relationen med Kina.

Lien Yi-ting berättar att partiet sedan dess har anammat en ny strategi för att nå ut med sitt budskap. Då hon visar oss runt i den delen av högkvarteret som nu är öppen för allmänheten, är fokus på sociala medier och digitala kanaler tydligt. Det är också tydligt att man riktar sig främst till yngre och progressiva väljare. I lokalen avbildas president Tsai på flera platser och tillsammans med sina katter och hundar. Tecknade serier framhåller progressiva framsteg inom områden som pensionsreformer och samkönade äktenskap. Atmosfären är ungdomlig, innovativ och snarast gullig.

Ett helt annorlunda partihögkvarter

Under samma eftermiddagen bjuder även oppositionspartiet Kuomintang (KMT) in till presskonferens vid sitt partihögkvarter. Inramningen är slående annorlunda, och skillnaden kan sägas personifiera de båda partiernas karaktär på ett utomordentligt tydligt vis.

Medan DPP hyr partihögkvarter så äger KMT sitt, beläget på en central adress. Mötesrummet har högt till tak och är dekorerat med stora porträtt av landsfadern Sun Yat-sen, den tidigare diktatorn Chiang Kai-shek som från 1949 fram till sin död 1975 styrde Taiwan under undantagstillstånd, samt dennes son Chiang Ching-kuo som tog över makten innan Taiwan 1996 blev en demokrati i och med sitt första presidentval. Atmosfären är gjord för att imponera på ett mer klassiskt vis av maktspråk.

Vid DPP:s högkvarter möttes vi av en ung kvinna och en ung man, båda ledigt klädda. Här tas vi emot av sex män, varav fem bär mörk kostym. Även under KMT:s presskonferens står relationen med Kina i fokus. Det var KMT som en gång ingick 1992 års konsensus med regimen i Peking, och man vill nu återigen omfamna avtalet för att underlätta relationen med Kina, låt vara att det inte har stöd bland Taiwans väljare.

– Vår Kinapolitik bygger på fred och stabilitet i Taiwan-sundet, så att Taiwans befolkning kan dra nytta av relationen med Kina, säger moderatorn Ho Szu-yin, som är en av de närmsta rådgivarna till KMT:s kontroversielle presidentkandidat Han Kuo-yu.

Ho framhåller Kuomintangs tid vid makten mellan 2008 och 2016 som ett lyckat exempel. President Ma Ying-jeou höll fast vid 1992 års konsensus, vilket gjorde att det ekonomiska utbytet med Kina kunde öka stadigt. KMT:s huvudspår under valkampanjen har varit att Taiwan förlorat på att träta med Kina:

– Tsai Ing-wens misslyckanden i relationen med Kina har skadat Taiwans ekonomi, på grund av minskat antal kinesiska turister och en inbromsning i en rad andra ekonomiska aktiviteter, säger en av männen i KMT:s panel som svarar på frågor från oss journalister, och beskriver vidare New Southbound Policy som ett stort misslyckande.

Urstark ekonomi

Det finns ett stort problem med denna argumentation, nämligen att Taiwans ekonomi går som tåget. Trots att Kina straffat DPP:s ovilja att omfamna 1992 års konsensus bland annat genom att försvåra för kinesiska turister att resa till Taiwan, så har antalet besökare till landet fortsatt slå nya rekord.

I veckan visade ny statistik att 11,84 miljoner utländska turister besökte Taiwan i fjol, vilket var 7 procent fler än året innan och det högsta antalet någonsin. Den största tillväxten kommer från länder som omfattas av New Southbound Policy.

Under fjolårets tredje kvartal växte Taiwans BNP med 2,91 procent. Tillväxten var inte bara högre än prognoserna, utan större än i någon av de andra asiatiska “tigerekonomierna” Sydkorea, Singapore eller Hongkong. Asian Development Bank underströk att en liknande tillväxt är att vänta under 2020.

Vidare har valutan stärkts betydligt och börsen haft sitt bästa år på ett decennium. Lönerna har vuxit snabbare än 2008-2016, arbetslösheten är den lägsta på två årtionden och de utländska investeringarna växte i fjol med 9,4 procent. En stor anledning sägs vara handelskriget mellan Kina och USA, vilket har fått många företag att flytta tillbaka till eller nyinvestera i Taiwan.

En balansakt

Kinas president Xi Jinping likställer 1992 års konsensus med “ett land, två system”, alltså den konstruktion som Kina använder för att styra Hongkong. Xi började 2019 med att förklara att detta system är det enda framtida alternativet för Taiwan, och hotade samtidigt med militär aktion om Taipei inte frivilligt underställer sig Pekings vilja.

Dessa ständiga hot från Kina gör det allt svårare för Kuomintang att förklara sitt försvar av 1992 års konsensus. Avtalet innefattar att båda länderna har rätt att göra sin egen tolkning av innehållet. Men det är tydligt att det i Peking bara finns utrymme för kommunistpartiets tolkning, nämligen att Taiwan ska återförenas med Kina till varje pris.

Ho Szu-yin säger under presskonferensen att “det inte spelar någon roll” om Kina inte godtar Taiwans definition av 1992 års konsensus. Han kallar avtalet en överenskommelse om att inte vara överens, och understryker att vare sig Kuomintang eller partiets presidentkandidat Han Kuo-yu stödjer “ett land, två system”, utan bara vill skapa förutsättningar för normala relationer med Kina.

– Han Kuo-yu har inte glömt bort att Kinas slutgiltiga mål är en återförening med Taiwan, och kommer därför vara väldigt försiktig med vilka steg han tar, säger en av männen i panelen.

Denna balansakt har dock underminerat förtroendet för Han Kuo-yu hos stora delar av väljarkåren. Särskilt som Han under besök i Kina haft möten bakom stängda dörrar med högt uppsatta tjänstemän från kommunistpartiet. Samtidigt har utvecklingen i Hongkong fått främst unga taiwaneser att frukta att landet står näst på tur om man börjar kompromissa med Kina.

Säker på vinst

– DPP har alltid anklagat Han Kuo-yu för att få hjälp av kinesiska internetanvändare, men jag har inte sett några konkreta bevis för detta. Faktum är att Han Kuo-yu är det största offret för desinformation, säger en av männen i panelen när jag reser frågan om rapporten från Göteborgs universitet.

Kuomintang förnekar således inte att Taiwan är utsatt för desinformation. Man menar dock att den främst är riktad mot Kuomintang och dess presidentkandidat, från aktörer som sponsras ekonomiskt eller på andra vis samarbetar med DPP.

Uttalanden av denna sort har under det senaste året skapat tvivel på hur allvarligt Kuomintang uppfattar att hotet från Kina är. Opinionsundersökningarna visar på en helomvändning som tog fart i samband med att situationen i Hongkong förvärrades.

Tidningen The News Lens sammanställning av en rad olika taiwanesiska opinionsundersökningar visar att Han Kuo-yu åtnjöt ett stöd på 51 procent i början av maj, jämfört med drygt 34 procent för Tsai Ing-wen. Kring jul noterades dock 46 procent för Tsai och drygt 26 procent för Han.

Icke desto mindre är man säker på vinst vid KMT:s partihögkvarter. Man pekar på att opinionsundersökningarna genomförs digitalt, vilket är fördelaktigt för DPP. I ett av sina många okonventionella utspel uppmanade dessutom Han Kuo-yu nyligen sina väljare att ljuga när de kontaktas av opinionsinstituten, i syfte att ytterligare undergräva deras trovärdighet.

Oavsett utgång på lördag så är skillnaden mellan de två partierna tydlig. Detta gäller främst i relationen till den stora grannen, vars president har som måla att styra Taiwan och ta kål på landets demokrati. Taiwans väljare ställs nu inför frågan om det i detta läge är klokt att röra sig närmare eller längre bort från Kina.

Text och bild: Jojje Olsson