Nyhet Nästa år höjs den lägsta åldern för att ta ut pension till 63 år. Åldern för att få garantipension höjs till 65 år. Bland nyheterna i förslaget från regeringen till riksdagen finns även en så kallad trygghetspension med sänkta krav på sjukersättning för dem som slitits ut i arbetslivet.
I propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system föreslås att de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem ska upp ett år 2023.
Tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är idag 62 år och blir alltså 63 år från och med 2023. Då ska också åldern för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg höjas från 65 år till 66 år.
Från 2026 kommer troligen en så kallad riktålder att införas, baserad på medellivslängden. Och den kommer att styra när man tidigast kan ta ut allmän pension, eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg.
Syftet är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas när medellivslängden förändras så att pensionerna inte urholkas. Samtidigt höjs vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet. Samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa åldersgränser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till riktåldern, så att systemen hänger ihop.
Den kallade LAS-åldern, höjdes 2020, från 67 till 68 år. Åldersgränsen för rätten att stanna kvar i anställning höjs 2023 från 68 till 69 år.
I propositionen Ett bättre premiepensionssystem föreslås att det införs ett mål i premiepensionssystemet för att säkra en hög kvalitet som ger en trygg pension. Via en ny myndighet, Fondtorgsnämnden och ett nytt regelverk ska skandaler och missförhållanden som Allra förebyggas och spararna vägledas.
Det blir Fondtorgsnämndens uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget. Det ska även finnas ett regelverk för upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Dessa ska vara »fonder som är lämpliga för premiepensionssystemet«, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Det ska finnas en stor bredd men det staten ska borga för att fonderna som upphandlas är «kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet.«
Diskussionerna om en så kallad Arne-pension, för dem som slitits ut i arbetslivet har burit frukt. Där har bland annat Kommunal drivit på. Arne-pensionen kallas den modell för tidigare pensionsålder för utslitna arbetare som utformats i Danmark.
I regeringens proposition finns ett förslag om Trygghetspension, där kraven för att få sjukersättning sänks under de sista fem åren innan riktåldern uppnås.
Detta för »att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension helt eller delvis i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.«
Utöver pensionsöverenskommelsen 2017 träffades även en överenskommelse med Pensionsgruppen år 2020 om att höja pensionerna 2021. Denna reform, inkomstpensionstillägget, genomfördes under förra året och började betalas ut i september 2021.
Förslagen i propositionen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse från december 2017 samt februari 2021. Förslagen bygger också på betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. I pensionsgruppen sitter representanter för S, M, C, L och KD . De bygger på pensionsöverenskommelsen från 2017 och 2021, samt ett betänkande om premiepensionssystemet från 2019. Förslagen om höjd pensionsålder har mötts av hård kritik, från ett flertal LO-förbund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
