Klass: »Livschanserna avgörs redan i förskolan«

Del 2 Sämre undervisning och lägre betyg på vissa skolor, samtidigt som grannskolan gör bättre ifrån sig på alla parametrar. Skolan lyckas allt sämre med sitt uppdrag av likvärdighet och kompensation. De som drabbas hårdast är de som redan från början har det tuffast. 

Vår socioekonomiska bakgrund påverkar alla delar av livet. Först ut i Dagens Arenas artikelserie Klass: Från vaggan till graven granskar vi skolans värld. Vilka förutsättningar har barn från socioekonomiskt svaga grupper att kunna gå in arbetslivet med samma möjligheter som sina kamrater från resursstarka hem?

Förskolan och grundskolan

– Livschanserna avgörs redan i förskolan, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO.

Och hon har kanske rätt. Drygt 84 procent av landets alla barn är inskriva på förskolan. Skolverket för inte statistik över vilken socioekonomisk bakgrund barn inskriva i förskolan kommer från, men bland barn med utländsk bakgrund är inte ens 79 procent av 1–5-åringarna inskrivna.

Det svenska skolsystemet var under 1960- och 70-talet ett av världens mest likvärdiga och de svenska elevprestationerna låg på topp. Sedan dess har samhället och skolsystemet förändrats och de barn och unga som kommer från socioekonomiskt svaga familjer har fått det allt tuffare och familjebakgrundens betydelse för svenska elevers skolresultat ökar.

Det visar så väl forskning från Skolverket som från OECD. En ny rapport från Unicef visar också att en svenska skolan blir alltmer ojämlik..

I skollagen finns det tydliga skrivningar om att elever ska ha lika tillgång till utbildning, av lika kvalitet och att utbildningen ska kompensera för elevers olika förutsättningar och bakgrund. Men Skolverkets senaste undersökning, där myndigheten har utvärderat i vilken riktning utvecklingen av likvärdigheten och det kompensatoriska uppdraget har gått mellan åren 1998 och 2016, visar att skolan lyckas allt sämre i sitt uppdrag – familjebakgrund ökar i betydelse för elevernas resultat och skolorna blir allt sämre på att kompensera för ojämlika förutsättningar.

Johan Enfeldt, tidigare fritidspolitiker för Liberalerna och som ingår i Nätverket för en likvärdig skola, framhåller vikten av att bryta utvecklingen och börja gå i motsatt riktning. Han ser flera aspekter av konsekvenser när skolan inte lyckas med sitt uppdrag.

– Dels såklart livschanser som försämras, att alla barn inte får möjlighet att nå sin fulla potential, men det finns också en demokratiaspekt i det här. Vad händer med ett samhälle där olika klasser inte träffas? Dessutom syns konsekvenserna senare i livet, och det är det näringslivet ofta pratar om, att det finns för lite kompetens i befolkningen. På alla plan är det slöseri med människor och det är oerhört kritiskt att vi kommer till bukt med problemen.

Det är framförallt utlandsfödda elever vars familjebakgrund har fått en ökad betydelse, men ökningen finns även för elever födda i Sverige.

– Det står utom rimligt tvivel att den ökande betydelsen av familjebakgrund för utlandsfödda har ett samband med att förutsättningarna har försämrats för utlandsfödda elevers föräldrar – utbildningsnivån har till exempel sjunkit för de föräldrar som invandrat på senare år. Men vi är inte säkra på att detta är hela förklaringen. Vi ser även en ökning av familjebakgrundens betydelse för elever födda i Sverige de senaste åren. Ökningen kan tyckas modest men den sker efter en lång period, ända sedan 80-talet, där vi inte sett någon ökad betydelse alls. Varför vi ser denna ökning finns tyvärr ingen säker förklaring till, säger Jonas Sandqvist, utredare på Skolverket.

Elevers betyg påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst, och skolsegregationen i allt större utsträckning. Även betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning ökar.

Men det är inte bara föräldrarnas nivå på utbildning som har effekt. Skolverket skriver i sin rapport: »Föräldrarnas utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som kan förklara den största delen av betygsresultaten, men betydelsen av utbildningsnivå har inte ökat över tid. Det är framför allt föräldrarnas inkomster som har fått en ökad betydelse för elevernas betygsresultat.«

Inkomstskillnaderna i Sverige har okat de senaste 20 åren. I dag är klyftan större än vad den någonsin varit enligt SCB:s siffror. Men Jonas Sandqvist säger att även om det såklart påverkar skolans möjligheter att agera kompensatoriskt så förklarar det inte hela utvecklingen.

– Vi kommer fram till att vi inte kan förklara hela ökande betydelsen för familjebakgrund med ökade inkomstskillnader, även om det har en påverkan.

Läs också: Så billigt är det att vara rik

Resultatskillnaderna mellan skolor har också ökat och de senaste 10 åren har ojämlikheten fördubblats. Skolornas socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg.

–Det finns forskning som tyder på att undervisningens kvalitet kan vara  sämre på skolor som har svårare förutsättningar. Lärare tenderar att söka sig bort från skolor med sämre förutsättningar, lärarbehörigheten är till exempel något gynnsammare i skolor med bättre förutsättningar. Det kan också handla om så kallade kamrateffekter, att eleverna påverkar varandras skolresultat, Dessa mekanismer kan förstärkas med en ökad skolsegregation och en ökande lärarbrist, säger Jonas Sandqvist.

Elever med samma socioekonomiska bakgrund får i ökande grad högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de gått i en skola med ogynnsam socioekonomisk sammansättning. Det gäller särskilt för elever med låg socioekonomisk bakgrund.

– Att gå på en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning betyder mer för en elevs resultat än tidigare, det gäller i synnerhet elever som själva har en ogynnsam socioekonomisk bakgrund. säger Jonas Sandqvist.

Över 17 procent av eleverna i nian förra året hade inte betyg att söka in till gymnasiet. En övervägande majoritet av dem kom från hem med låg socioekonomisk status.

Ett flertal forskare och politiker har under de senaste åren kritiserat det fria skolvalet. Enligt forskarna bidrar det fria skolvalet till den ökade segregationen och en »deprofessionalisering« av läraryrket, ­vilket sammantaget bidrar till minskad likvärdighet.

Vinnarna är elever från resursstarka hem, boende i tätorter medan förlorarna är elever i stigmatiserade bostads­områden, elever utanför tätbebyggda områden och elever på lågstatusprogram där det inte erbjuds lika många alternativ.

Nu senast får det fria skolvalet kritik i OECD:s nya rapport, som pekar på att ett fritt skolval leder till en tydligare social sortering.

Johan Enfeldt är inne på samma spår, men både han och Jonas Sandqvist nämner också att migrationen de senaste åren har påverkat utvecklingen. Utbildningsnivån och inkomsterna hos föräldrarna som kommit till Sverige de senaste tio åren har varit lägre, samtidigt som de ofta bor i samma områden.

I en Arena Essä tidigare i år tar Johan Enfeldt Göteborg som ett exempel. Där har endast 1 av 31 friskolor en utbildningsnivå bland föräldrarna på i genomsnitt lägre än gymnasienivå. Bland de 38 kommunala skolorna är det tio.

Han har även tittat på hur skolorna tar ansvar för nyligen invandrade. Av de 31 friskolorna har endast fem skolor mer än fem procent elever som invandrat de senaste fyra åren. I de kommunala skolorna är det tvärtom – där har bara fem skolor färre än fem procent nyinvandrade elever.

Skolvalet förstärker problemen menar Johan Enfeldt, men lyfter också att fördelningen av resurser är skev. Skillnaden på pengapåsen som går till utsatta skolor och välfungerande skolor är för liten tycker Johan Enfeldt.

– Hur ska kommunala skolor med de här förutsättningarna kunna kompensera för elevernas bakgrund om de inte får mer resurser? Här ligger ett systemfel som måste gå att åtgärda. Skillnaden i skolpeng räcker till mindre klasser, men inte särskilt mycket mer.

Han tar som exempel att en elev med bästa tänkbara förutsättningar kostar cirka 30 000 kronor per termin, medan en elev som varit i Sverige i mindre än fyra år bara får 12 000 kronor mer per termin.

Även Therese Guovelin, LO, är inne på samma sak. Det krävs mer pengar och större möjligheter till omfördelning menar hon.

– Det behövs ett nytt resursfördelningssystem men också mer pengar för att kunna öka personaltätheten i skolan.Idag är det ju dessutom så sjukt rent ut sagt att om en kommun satsar mer pengar på en kommunal skola som har det tufft så finns det fristående skolor som går till domstol för att de ska få lika mycket, oavsett om de behöver det eller inte. Det behöver verkligen justeras.

Över 17 procent av eleverna i nian förra året hade inte betyg att söka in till gymnasiet. En övervägande majoritet av dem kom från hem med låg socioekonomisk status.

Även i tredje året i gymnasiet är skillnaderna mellan de sociala grupperna avseende både gymnasiebetyg och högskoleprov anmärkningsvärt stora.

Studenterna med föräldrar med förgymnasial utbildning hade i genomsnitt 12,4 i betyg och 0,55 på högskoleprovet. I gruppen med högst utbildade föräldrar var motsvarande siffror 16,3 respektive 1,18.

Högskola och universitet

Barn till lågutbildade är underrepresenterade i högre utbildning. Traditionellt har tre grupper varit underrepresenterade: Kvinnor, utlandsfödda och studenter med låg socioekonomisk bakgrund.

På 1970-talet försvann snedfördelningen till mäns fördel, för ett par år sedan gick antalet utlandsfödda som läste vidare om svenskfödda, men utvecklingen bland studenter med lågutbildade föräldrar har stått still. Det säger Fredrik Svensson som är utredare på Universitetskanslersämbetet, UKÄ. 

– Det är jättestora skillnader mellan hur många studenter som påbörjar en högskoleutbildning beroende på vilken utbildningsnivå dina föräldrar har, men trots det så händer det ingenting över tid. Vi ser ingen positiv trend, visserligen inte heller någon negativ trend, men eftersom det är många som arbetar för att det här ska bli bättre så är det märkligt att inget förändras.

Barn till föräldrar med högst förgymnasial utbildning har en 65 procentenheters lägre sannolikhet att påbörja högskolestudier, jämfört med barn till högutbildade. Bara 21 procent läser vidare senast vid 25 års ålder. Om minst en av föräldrarna hade en forskarutbildning (licentiat- eller doktorsexamen) var övergången till högskolan hela 86 procent.

Snedfördelningen finns på alla högskolor, men är tydligast på prestigefyllda lärosäten. Bland exempelvis studenterna på Handelshögskolan i Stockholm, HHS, har 75 procent av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Endast 2,5 procent av eleverna kommer från studieovana hem.

Men det kanske inte är så konstigt att färre barn från socioekonomiskt svaga hem läser vidare, när de kanske inte ens klarar gymnasiet? Fredrik Svensson säger att det inte är så enkelt. Hans forskning visar att barn till lågutbildade, i högre grad, väljer bort högskolestudier, jämfört med barn till högutbildade – även när de har liknande betyg från gymnasiet.

– Bland de som har de högsta betygen går en hög andel vidare till högre studier, oavsett föräldrarnas sociala bakgrund, men du ser ändå att “bara” 91 procent av barnen från lågutbildade föräldrar söker sig vidare, jämfört med 97 procent med akademisk familjebakgrund. Så även om du har presterat lika bra på gymnasiet så finns en effekt kvar av social bakgrund. Tittar man på betygsgruppen under, med betyg mellan 17-19, så är skillnaden rätt stor – nästan alla som har högutbildade föräldrar går vidare, men bara 73 procent av de som har lågt utbildade föräldrar.

En glädjande nyhet är dock att när personer från socioekonomiskt svaga hem väl har gått vidare till högre studier så klarar de sig lika bra som sina kamrater som hade det mer förspänt.

Det finns studier som kunnat visa att studenter med lågutbildade föräldrar oftare avbryter sin utbildning och att de efter examen har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden efteråt. Men Fredrik Svensson som 2017 tittade på högskole- och universitetsprestationer kopplade till bakgrund säger att det inte går att se någon skillnad längre.

– Sorteringen har redan gjorts, men när man väl kommit in då spelar ens bakgrund inte längre någon roll.

Läs också: Så billigt är det att vara rik