“Om stora grupper halkar efter och samhällsklasser skiljs från varandra. Då får vi ett ruggigt samhälle.”
De socioekonomiska faktorerna, familjebakgrunden, är viktigast för skolresultaten. Och nu visar en granskning i Dagens Nyheter att mer resurser inte tycks bita på fallande skolresultat. Trots att kommunerna satsar rekordmycket pengar per elev sjunker resultaten i internationella undersökningar som Timss och Pirls. Varken ökade anslag, fler behöriga lärare eller högre personaltäthet tycks vända utvecklingen, trots att Skolverket använder detta som kvalitetsindikatorer.
– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet, till DN.
I dag har föräldrarnas bakgrund lika stor inverkan på resultaten i Sverige som i Tyskland och USA, enligt den internationella kunskapsutvärderingen Pisa.
– Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skolsystem. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson till DN.
Samtidigt skriver en rad debattörer på DN Debatt i dag att staten måste ta ett mycket större ansvar för den svenska skolan.
”Kommunaliseringen av skolan 1991 har misslyckats. Den gjorde att skolan under kort tid utvecklades till en av de mest decentraliserade i Europa. I dag ser vi att de uppsatta målen inte nåddes.” skriver bland andra konstnären Carl Johan De Geer, DN:s tidigare chefredaktör Arne Ruth, tidigare folkpartiledaren Maria Leissner, före detta riksdagsledamoten, professor emeritus, Sven Britton (S) och Margareta Winberg (S), tidigare bland annat jämställdhetsminister och vice statsminister. De föreslår att det finns ett tydligt nationellt ansvar där staten ska garantera en likvärdig skola över hela landet.
Sven Britton betonar, när Dagens Arena når honom, hur viktigt det är att något genast görs åt skolsegregationen. Britton beskriver skolsegregationen som ett allvarligt hot mot Sverige, ”mycket värre än Ryssland, som vissa pratar om som ett hot”. Samtidigt medger han att nya problem kan skapas med nya reformer.
– Skolan har varit utsatt för väldigt många förändringar under kort tid och det måste man ta hänsyn till. Men anser man att det här är så övergripande och av väsentlig vikt för vårt land – att våra barn får en likvärdig skola – måste man göra något drastiskt. Vi misslyckas totalt i vår nuvarande skola tyvärr. Man skulle helst vilja ge skolan lugn och ro men jag tror inte det finns något utrymme för lugn och ro när situationen ser ut som den gör, säger han till Dagens Arena.
Britton tror inte att Socialdemokraterna kommer att förorda ett förstatligande av skolan framöver, men menar att allt fler inser att det nationella ansvaret måste bli större.
– I kongressdelegationen diskuterar vi ökat statligt inflytande. Ett rent förstatligande har förts upp inom delegationen också men det finns det ingen majoritet för. Men kan man röra sig mot ett större nationellt ansvar för hur skolverksamheten, inte minst på gymnasienivå, är upplagd och fördelad i Sverige är det bra även om man inte går mot ett rent förstatligande.
Tror du man kan enas över blockgränserna i den här frågan på sikt?
– Jag tror och hoppas att man kan enas om att staten och det gemensamma samhället måste ta ett betydligt större ansvar för att våra barn ska få en likvärdig och god utbildning. Så att det inte blir så att stora grupper halkar efter och samhällsklasser skiljs från varandra. Då får vi ett ruggigt samhälle.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
