Höstbudget Regeringen gör satsningar för att komma åt de stora utsläppsbovarna transport och processindustri. Men sänker anslagen för att skydda värdefull natur. »Jag är lite chockad« kommenterar miljöexperten.
Mycket var redan känt av de satsningar som regeringen vill göra på klimat och miljö i höstbudgeten. Redan i början av september presenterades satsningar på 2,9 miljarder – bland annat mer pengar till Industriklivet, som syftar till att minska tunga industrins utsläpp, och Klimatklivet som ska skynda på omställningen på lokal nivå.
När nu höstbudgeten i sin helhet presenterats ser miljöexperterna positivt på vissa klimatsatsningar, men för övrigt sträcker sig reaktionerna från ”dystert” till ”katastrof”.
– Det är fascinerande, Sveriges utsläpp ökar och väldigt mycket kommer från transportsektorn och industrin. När man tittar igenom den här budgeten så bemöts inte det över huvud taget. Det är ”Greta-året”, IPCC har kommit ut med så många varningar… Jag är lite chockad över att regeringen tror att de ska komma undan med det här, säger Beatrice Rindevall, miljödebattör och chefredaktör för Sveriges största miljöblogg Supermiljöbloggen.
Det står klart att Sverige kommer att misslyckas med att nå 14 av 16 av miljömålen (se faktaruta). Även om det handlar om väldigt stora områden som det av naturliga skäl tar tid att åtgärda, så är höstbudgeten en bristfällig satsning där det inte tas några egentliga krafttag, tycker hon.
– Vi har enorma problem med klimat, miljö och natur – att satsa 1 procent av budgeten på att försöka hantera de problemen är absurt lite. Samtidigt som det satsas på det som skapar de negativa förutsättningarna. 12,6 miljarder på miljö- och natursatsningar samtidigt som vi lägger miljarder på subventioner av fossila bränslen är ganska talande.
Naturskyddsföreningen är inne på samma linje.
– Det saknas skarpa åtgärder. Vi tycker det krävs mer för att verkligen ställa om mot ett fossilfritt samhälle. Vi ser till exempel att det finns kvar klimatskadliga subventioner, bland annat skattereduktioner för fossila bränslen, på runt 12 miljarder, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen anser att regeringen borde fatta beslut om ett förbud mot fossila bränslen.
– Det är inget man tar upp i en budget. Klimatpolitiska rådet har föreslagit att ett stoppdatum ska sättas för fossila drivmedel. Vi tycker att regeringen behöver sätta ner foten och säga att vi måste bort från det här fossila systemet – och besluta om ett förbud till 2030, säger Lexén.
Läs mer: Målet: Du ska använda max 40 plastpåsar per år
Skarpare styrmedel för att få ökat antal fossilfria transporter hör till de åtgärder som lyfts fram som viktiga av Klimatpolitiska rådet, vars uppgift är att utvärdera regeringens politik inom klimat och miljö. Industri och inrikes transporter står för mer än hälften av de totala svenska utsläppen av växthusgaser.
Budgeten – som är ett samarbete mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet – innehåller bland annat en fortsatt satsning på elektrifiering av fordonsflottan, på en upprustning av järnvägen och premier till klimateffektiva bilar och ellastbilar. Fackförbundet Sveriges Ingenjörer är positiva till flera av åtgärderna för att minska utsläpp från industri och transporter, men saknar ett helhetsgrepp för att nå klimatmålen och öppna för nya ingenjörslösningar.
– Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.
– Vi ser att de ”vita zonerna” utan laddstationer främst är i Norrlands och södra Sveriges inland. Det här är viktigt ur ett rättviseperspektiv, att hela landet ska ha möjlighet att elektrifiera sig, säger Ola Hansén, senior sakkunnig klimat och energi på Världsnaturfonden, WWF.
I det stora hela tycker han att budgeten innehåller en hel del positiva delar vad gäller transportsektorn och klimatsatsningar i sin helhet. Men den minskning av anslaget till skydd av värdefull natur som höstbudgeten innebär får skarp kritik från flera håll.
– Att regeringen väljer att minska resurserna för att skydda värdefull natur är allvarligt när vi är så långt ifrån att nå våra miljömål och internationella åtaganden. Det är inte seriöst att säga att markägare som avsätter värdefull skog för skydd ska kompenseras – och samtidigt minska på de medel som ska gå till ersättningen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
WWF pekar särskilt på allvaret i att Skogsstyrelsen får minskade anslag för biotopskydd och risken för att skogsägare därmed väntar förgäves på ersättning från myndigheterna som vill skydda deras skog med höga naturvärden. Även Naturskyddsföreningen uttrycker oro kring de minskade anslagen för skogs- och naturvård.
– Satsningen på biologisk mångfald i den här budgeten innebär delvis en återställning till tidigare anslag, jämfört med den budget som lades förra hösten där man skar väldigt hårt i stödet till naturvården. Men det behövs mer pengar både för åtgärder för skydd och åtgärder, säger Karin Lexén.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
