Klimatexpert: ”2024 var ett baklängesår”

Dagens Arena har träffat Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, och pratat om klimatåret 2024 samt om kommande utmaningar. Han menar att det aldrig varit enklare eller billigare att gå över till fossilfritt, och att det är frustrerande att omställningen trots det går trögt. 

Dagens Arena möter Svante Axelsson på ett folktomt café i centrala Stockholm i mitten på december. Det är full fart på jobbet innan julledigheten och ännu vet han inte säkert om Fossilfritt Sverige kommer att få förlängt uppdrag 2025 (ett par dagar senare kom beskedet från regeringen om att de får förlängt).

Hur skulle du sammanfatta klimatåret 2024?

– Det är väl ett baklängesår. Man kan jämföra det med den gamla dansen jenka, två steg fram och ett bak. Det är ett antal rörelser nu som gör att utsläppen ökar, elbilsförsäljningen minskar och vi har fördröjningsbeslut på många industrier. Sen har vi ju Northvolt-krisen som har satt prägel på det här året, säger Svante Axelsson. 

I oktober publicerade SCB ny statistik som visar att utsläppen ökar för första gången sedan 2021. Under andra kvartalet 2024 ökade utsläppen med 5,6 procent. Detta har delvis förklarats med att regeringen har sänkt reduktionsplikten, från 30,5 procent i inblandningen i fossil diesel till 6 procent. 

– Jag tycker att man sänkte reduktionsplikten för mycket. Jag förstår att man sänkte den, men man hade kunnat göra som i Finland. Där landar man på cirka 20 procent i inblandningen, säger Svante Axelsson.

Men de som säger att vi är i grön bubbla och kritiserar investeringar i till exempel Northvolt har fel, menar han. Det pågår ett globalt race i den gröna omställningen och problemet är att Sverige inte hinner med. Vi snubblar när vi ska försöka växla upp, enligt Svante Axelsson.

Beroende av Kina

Tuffast är det för bilindustrin, menar Svante Axelsson. Det finns en stor elbilsproduktion i EU och 2035 ska försäljning av nya bensin- och dieselbilar förbjudas. Men samtidigt äger vi inte hjärtat i bilarna, batterierna. Där ligger Kina långt före oss och Europa är i dag mycket beroende av Kinas teknik, framhåller Svante Axelsson.

– Det är helt rätt att bygga en batterifabrik som Northvolt. Problemet är att det var för mycket felaktiga batterier, man får för mycket skrot. Andelen av materialet som kommit ut och är godkänt är för lågt, det har blivit alldeles för mycket avfall. De som kritiserar fabriken gör det på fel grund. Vi behöver flera sådana fabriker för att klara av industrin, ekonomin och välfärden i Europa. Men det är svår teknik, då måste man kanske ha lite tålamod. Kom ihåg att Tesla gick med vinst efter 14 år. Vi står inför stora tekniksprång och att då tro att det ska gå som på räls är naivt, för det gör det inte, säger Svante Axelsson.

Enligt Svante Axelsson skulle EU behöva gå in och ta ett ansvar i den här transformationen. Staterna behöver också samarbeta mer med näringslivet, menar han. Enligt Axelsson har vi i Sverige aldrig haft ett bättre läge att övergå till fossilfritt. Därför är det frustrerande att det går så trögt.

– Det finns en grön global konkurrens och därför en väldigt bra logik mellan näringslivspolitiken och klimatpolitiken. Branscherna själva säger att de vill gå fortare fram för att förbättra konkurrenskraften. Det sa de inte för tio år sedan. Och facket är med. Vi har tekniskt kunnande, innovation och forskning. Vi har tradition av att vara en industristat med stor export. Så på sätt och vis är bordet dukat, men då skapar vi själva snubbeltrådar och hackar lite.

Paralyserad elproduktion

Orsakerna till detta är flera, framhåller Svante Axelsson. Bland annat har det varit en politisk osäkerhet i energifrågan. En onödig polarisering mellan energislagen som gör att vi får en paralysering i produktionen av ny el, menar han. Det behövs en teknikneutral politik där kraftslagen får konkurrera på lika villkor, risken är annars att det ena överskuggar det andra.

Men han anser att regeringen nu börjat anpassa sig till något slags verklighet. Bland annat med beslutet om återbäring på fastighetsskatten för kommuner på landsbygden som säger ja till vindkraft, och kompensation till de som bor närmast. Något som Svante Axelsson framhäver har varit framgångsrikt i Finland, Norge och Danmark.

Det skulle också behövas en uppgörelse mellan de politiska blocken vad gäller kraftslagen, anser Svante Axelsson, eftersom Sverige annars blir ett högriskland att investera i.

– Vi har väldigt lite nyproduktion av el i Sverige, men den största efterfrågan någonsin. Och just då har vi ingen havsbaserad vindkraft på gång, vi har väldigt många nej på landbaserade vindkraftparker och inget beslut om kärnkraft. Det här måste man lösa som med pensionsuppgörelsen, säger Svante Axelsson.

Svante Axelsson lyfter också det politiska klimatet, med populister som skapar rädsla inför klimatomställningen. 

– Många undrar hur det ska gå till. Ska vi öppna gruvor, skövla skog och hur får vi tillräckligt med el? Och i all turbulens fick vi kriget i Ukraina. Priserna på el och drivmedel ökade, och det blev politiskt tolkat som att det berodde på klimatomställningen, när det egentligen handlade om kriget. Då blev det en rädsla över att fortsätta klimatomställningen.

USA-valet ett bakslag

Svante Axelsson påpekar att de flesta opinionsundersökningar visar att en stor majoritet av svenskarna vill öka tempot i klimatomställningen. Dels skulle man behöva jobba med mer riktade stöd mot de som kan drabbas av exempelvis höga drivmedelspriser eller mot låginkomsttagare som vill köpa elbil. Dels behövs också ett narrativ om hur Sverige får en ökad välfärd med hjälp av fossilfritt. 

– Precis som under covid-pandemin, måste man ibland säga att just nu är det tufft, men det är helt rätt väg. Vi måste bara gå ett steg till så blir det bättre, säger Svante Axelsson. 

Är det några särskilda händelser under året som har haft betydelse för klimatarbetet?

– EU-valet var positivt. Det blev en säkring på att kursen ligger fast, om än lite svajigare. Nyckelfrågan för EU och Sverige är hur vi får bättre konkurrenskraft. Om konkurrenskraft blir ordet som gör att utsläppen minskar, då har vi hittat en win-win politisk lösning, säger Svante Axelsson. 

Han kallar USA-valet, där Donald Trump vann, för ett bakslag. Och klimatförhandlingarna i Azerbajdzjan blev enligt honom en spegelbild av det. 

– Fossilindustrin var lite kaxigare. Det tror jag hängde ihop med att Trump fanns där bakom kulisserna. Saudiarabien och Azerbajdzjan visste att USA kommer att släppa lite på sina krav.

Egoistisk klimatpolitik

Han anser dock att klimatförhandlingarna har spelat ut sin roll när det gäller att sätta målbilder. 

– Det är viktigt när det gäller att stötta de fattiga ländernas utveckling, så att de kan gå en genväg. Det som blev ett misslyckade även här är att det är för lite pengar i fonderna. Vad gäller själva utsläppsminskningarna är det alla länders ambition. Och det kan vara nog så svårt att kompromissa med åtta personer runt en text. Här är det alla länder så det är ju ett mirakel att det ens finns någon text. 

Han menar också att länderna har en annan inställning i dag. Att om vi inte springer före så förlorar vi själva. En mer egoistisk klimatpolitik.

– Det är bra för då kan vi motivera den. Folk säger att ”varför ska Sverige gå före när det släpps ut här och där?” Det man missat då är att vi får det bättre i Sverige genom att minska utsläppen. Om fler ser att vi får en bättre och inte sämre välfärd, varför snacka om vad Kina gör då? Om det var ett lidande förstår jag, om inte är det helt ointressant, säger Svante Axelsson. 

Vilka särskilda utmaningar har vi framför oss 2025?

– Det är främst transportsektorn. Vi måste få fart på elbils- och ellastbilsförsäljningen och mer biodrivmedelsförsäljning. Norge har 90 procent elbilar i nybilsförsäljningen. I Sverige har nyregistreringen sjunkit från 39 procent under 2023 till 34 procent hittills i år. Norge kommer att ha ett fossilfritt transportsystem före oss, medan vi då olyckligtvis halkar efter i elektrifieringen, säger Svante Axelsson.

Vi är ”on track”

Han menar att offentlig upphandling är viktigt som instrument mellan stat och näringsliv. Det skulle kunna användas strategiskt mycket mer än i dag. Till exempel skulle Trafikverket kunna höja sina ambitioner så att de är fossilfria eller klimatneutrala 2035. Det skapar en efterfrågan på klimatneutral cement, framhäver Svante Axelsson.

– Staterna ska ju vara med i början för att få upp volymerna på produkterna. Och sen kan man dra sig ur. Lärkurvan är oerhört central, alltså att när ny teknik växer så växer kunskapen hur man kan kan tillverka det bättre, effektivare och billigare. Solceller behöver inte subventioner i dag, men det var ju tyskarna som drog igång det och de fick ner lärkurvan. Sen var det vindkraften i Danmark, först mycket statliga stimulanser och nu nästan ingenting. Det är i det dyra startläget staterna behöver vara med för att få upp volymerna, sen blir priserna bättre och staterna kan lämna marknaden eftersom de låga priserna konkurrerar ut det fossila på egen hand, säger Svante Axelsson. 

Han påpekar att samtidigt som klimatkrisen aldrig varit så allvarlig har det aldrig varit så lätt att lösa situationen. Tekniken är mycket billigare än för tio–femton år sedan och industrin är helt enig om att de ska göra den här omställningen.

– Grundkänslan är att vi är on track. Det är lättare än vi trott att hitta lösningarna. Ändå hackar det i kurvan och det finns olika förklaringar till det. Framför allt är det transportsektorn och oklarheter i energiomställningen, plus krig i Europa. Men det är glädjande att det pågår ett globalt race. Och om vi inte är med och ställer om och räddar planeten, då förlorar vi välfärden. Så enkel logik har det aldrig funnits tidigare. Du offrar inget om du springer före, bara om du står still, säger Svante Axelsson.