NYHET En granskning av vilka som deltog i klimatdemonstrationerna Global Strike for Future visar en hög andel unga – varav många gjort egna livsstilsförändringar. En majoritet vill att regeringen ska köra över befolkningen om obekväma beslut krävs för att rädda miljön.
Konsumerat mindre, köpt begagnade varor och förändrat sin diet. En stor andel av både unga och vuxna svenskar som deltog i de världsomfattande klimatmanifestationerna Global Strike for Future har gjort personliga uppoffringar för att minska sin klimatpåverkan. Det visar en enkätundersökning utförd av forskare i nio europeiska länder.
– Det som är anmärkningsvärt är att så många skolungdomar som svarat på enkäten uppger att de har förändrat sina konsumtionsmönster. Det är en grupp som inte förfogar över så mycket medel jämfört med till exempel vuxna som hanterar hela hushåll, vilket kan anses innebära en större uppoffring på ett personligt plan, säger Mattias Wahlström, docent i sociologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom rapporten.
81 procent av skoleleverna och 85 procent av de vuxna som svarat på enkäten under och efter demonstrationen sade sig ha köpt färre produkter under de senaste 12 månaderna av politiska, etiska eller miljömässiga skäl. 64 procent av eleverna och 74 procent av de vuxna ska också ha förändrat sin diet av samma anledning.
– Ett dilemma som blir synligt i svaren är att det är väldigt få som tror att klimatförändringarna kan stoppas med hjälp av egna personliga förändringar. Det handlar snarare om att vilja föregå med gott exempel och att göra val som känns moraliskt riktiga.
Samtidigt är det få som tror att det går att lita på att politiker och företag ska göra val som löser miljöproblemen. I studien blir det också synligt att vuxna känner mindre tilltro till att nationella regeringar ska fatta beslut som gör reell skillnad.
– Det kan tolkas på olika sätt, det kan vara så att vuxna har en generell skepticism till att politikerna ska fatta relevanta beslut. Vilket kan bygga på både större erfarenhet och att de kanske gjort egna försök att påverka politiker men misslyckats. Ungdomarna känner i högre utsträckning hopp om en positiv förändring, säger Mattias Wahlström.
Ett svar som sticker ut i enkäten är att en majoritet anser att regeringen ska agera utifrån vad klimatforskarna säger, även om en majoritet av medborgarna är emot besluten som behöver fattas. Och att rädda miljön måste prioriteras, även om det leder till att tillväxten minskar och jobb försvinner.
En knapp majoritet av de som svarade på forskarnas enkät av demonstranterna i Stockholm, 53 procent, var elever i grundskolan och gymnasiet. I Malmö var andelen vuxna markant fler, 80 procent.
Men Mattias Wahlström menar att det inte motsäger bilden av att det här är ett engagemang som till stor del drivs av barn och unga.
– I de muntliga intervjuerna på plats under manifestationen i Stockholm blev det synligt att den verkliga populationen var omkring två tredjedelar unga under 20 år och en tredjedel vuxna. I Malmö omkring 35 procent. Den högre andel vuxna som enkätsvaren visar är mer ett tecken på att de varit mer benägna att svara i efterhand. Att antalet unga var också något som var synligt för de som var på plats under demonstrationerna för att göra enkätundersökningen.
Undersökningen visar dessutom att de som engagerar sig främst är kvinnor, 67 procent av skoleleverna och 54 procent av övriga deltagare i demonstrationerna. Bland eleverna spelar det också stor roll om föräldrarna är högutbildade eller ej, 52 procent av dem hade föräldrar som gått på universitet och 30 procent hade en högutbildad förälder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
