vårbudget Mellan 95 och 100 procent av befolkningen med lägst inkomster fått höjd inkomst tack vare regeringens budgetar 2015–2018. Men trots att låginkomsttagare varit vinnare på de reformer som gjorts har det större mönstret med ökade klyftor inte ändrats.
På ett seminarium på finansdepartementet om ökade inkomstskillnader i Norden på onsdagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) data över hur inkomstklyftorna i Sverige ökat. Framförallt hos de högsta inkomstgrupperna och i synnerhet den översta procenten.
Samtidigt lyfte hon fram att regeringens reformer under de snart fyra åren vid makten framförallt har riktat in sig på att minska klyftor genom att gynna de med låga inkomster.
– Det är vad regeringen har haft som mål för de reformer vi har gjort och i den meningen tycker jag att vi har varit ganska framgångsrika, sa Magdalena Andersson.
Det är sant att gruppen med lägst inkomster fått det bättre, inte minst pensionärer i senaste höstbudgeten, med höjt bostadstillägg och sänkt pensionärsskatt. Och andelen relativt fattiga minskade något mellan 2015 och 2016, om än marginellt, vilket LO-ekonomen Anna Almqvist har visat.
Men faktum är att ingen budget under den här mandatperioden har lyckats ändra mönstret av växande inkomstklyftor.
Som finansministern visade och som regeringen skriver i bilaga 2 till vårändringsbudgeten har kapitalinkomsterna, samt inkomster av räntor, gjort att den övre delen av inkomstskikten drar ifrån i snabb takt i inkomstligan.
Två exempel:
- Den översta procenten i inkomstskiktet hade 2016 en inkomststandard som var 330 gånger högre än samma grupp hade 20 år tidigare, år 1995.
- År 2016 uppgick hushållens sammanlagda kapitalinkomster till 376 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 50 000 kronor per vuxen person i snitt. Drygt 70 procent av kapitalinkomsterna kom från bostadsförsäljningar.
Diagram 2.2 kommer från vårbudgeten och visar hur inkomsternas ursprung har förändrats mellan 1995 och 2005 för den översta procenten med högst inkomst, den översta tiondelen (minus den översta procenten) samt övriga 90 procent av befolkningen.
Vårändringsbudgeten beräknas inte i sig ge nämnvärda effekter på hushållens disponibla inkomster, så därför har en separat analys av ekonomiska effekter för olika inkomstgrupper inte gjorts av den här budgeten, enligt regeringskansliet.
När det gäller effekterna av regeringens budgetar från 2015 så har låginkomsttagare relativt sett varit vinnarna på de reformer som har gjorts.
Exempelvis har mellan 95 och 100 procent av befolkningen i de fyra inkomstgrupperna med lägst inkomster fått en höjd inkomst tack vare regeringens reformer 2015-2018. I den högsta inkomstgruppen har däremot knappt 25 procent fått högre inkomst på grund av reformer under samma period, medan nästan 70 procent har fått lägre inkomst på grund av regeringens reformer.
SCB:s sammanställning av effekterna på olika inkomstgrupper av höstbudgeten 2018 visar dock att bara en procent av befolkningen påverkades negativt ekonomiskt, och då handlade det ofta om mindre än 300 kronor. Orsaken var framförallt den höjda skatten på investeringssparkonton.
Diagram 6.3 visar att alla inkomstgrupper har fått en inkomstökning, men i varierande grad, genom välfärdstjänster, men de översta inkomstgrupperna har fått minskad disponibel inkomst genom reformer.
Jämställdheten i inkomster oförändrad under 20 år
Kvinnors disponibla inkomst i förhållande till mäns har varit i stort sett oförändrad under de senaste två decennierna, nämligen runt 80 procent, skriver regeringen i bilagedelen till vårändringsbudgeten. Det här trots att regeringens reformer bedöms ha stärkt den ekonomiska jämställdheten.
- Att kvinnor har ökat sina arbetsinkomster är positivt för jämställdheten. Samtidigt har kvinnor missgynnats av bidragssystemen, eftersom fler använder sig av dem – trots att flera av systemen har stärkts. Regeringens avtrappade jobbskatteavdrag har missgynnat män mer än kvinnor, då män har högre inkomster, vilket bidragit till mindre inkomstgap.
- Kvinnor har i genomsnitt hälften så stora kapitalinkomster som män.
För att komma tillrätta med inkomstklyftorna skulle det behöva göras betydligt mer, tycker bland andra LO.
– Budgetlagen är rätt så sträng så vi hade inte väntat oss några större reformer som kan påverka inkomstklyftorna i den här budgeten. Men vi har drivit i flera år att man måste göra en större skatteöversyn över blockgränserna för att höja skatter på kapital, och sänka den för de med låga inkomster, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorvaldsson.
LO vill också se en reform som de menar skulle gynna låginkomsttagare i glesbygd.
– Staten borde öka statsbidragen till kommuner som har det sämsta skatteunderlaget och nu har en kommunal skattenivå på så mycket som 35 procent, säger Karl-Petter Thorvaldsson.
LO-ekonomen Anna Almqvist, som är inriktad på jämlikhet, förespråkar att mer görs för att vända inkomstutvecklingen i toppskiktet genom en progressiv beskattning av kapitalinkomster, och pekar på att arvs- och förmögenhetsskatt avskaffats. Hon vill också stärka ersättningssystemen, inte minst a-kassan.
»Fler behöver omfattas och ersättningsnivåerna höjas och indexeras mot löneutvecklingen« skriver hon.
Under seminariet på onsdagen som avslutades med en paneldebatt där LO, Svenskt Näringsliv och statssekreterare Karolina Ekholm (S) deltog var dock inte alla kritiska till ökade klyftor.
– Jag tror att vi måste vänja oss vid ännu större inkomstklyftor i Sverige. för att kunna behålla vår konkurrenskraft, sa Svenskt Näringslivs ordförande Carola Lemne.
OECD, en av de globala ekonomiska organisationer som på senare år kritiserat ökade klyftor som ett hot mot även höginkomstländer, företräddes under samtalet av en forskare som nyanserade de studier av OECD som pekar i den riktningen.
– Det har gjorts studier av OECD som visar att ojämlikhet är dåligt för tillväxten, men det gäller låginkomstländer så resultaten är svåra att överföra till Sverige, sa Jon Kristian Pareliussen från OECD och fick ivrigt medhåll av Carola Lemne.
Samtidigt avslutade Jon Kristian Pareliussen sin presentation under seminariet med några möjliga åtgärder för att öka jämlikheten: Förbättra utbildningen och beskatta förmögenheter, kapitalinkomster, fastigheter och arv.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
