I en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé har kollektivavtals täckningsgrad och vita fläckar kartlagts. Överlag är täckningsgraden mycket hög i Sverige, nästan nio av tio av anställda omfattas av kollektivavtal. Vi har också, efter Island, den högsta andelen fackligt anslutna i världen. Sju av tio anställda är medlemmar i ett fack.
Författaren av rapporten är Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Han menar att rapporten fyller en lucka i statistiken om kollektivavtals täckningsgrad. Det har funnits för privat och offentlig sektor men inte för andelen anställda per bransch och företagsstorlek.
– Frågan är vilka grupper som inte har kollektivavtal och vilka är det som har det? Och hur står det till med efterlevnaden av avtalen? För det har ju varit år efter år med larmrapporter i press och facklig press om oegentligheter inom bärplockningsbranschen, städbranschen, byggbranschen. Och då vill jag närmare titta på bransch efter bransch, säger Anders Kjellberg.
I rapporten går han igenom dels arbetaryrken och dels tjänstemannayrken. Han menar att det i de olika branscherna kan betyda olika saker att inte ha kollektivavtal. För vissa är den viktiga frågan en bra lönenivå och arbetsplatssäkerhet, för andra kanske lönen är bra men att företaget inte betalar in till en tjänstepension. Men rapporten diskuterar även större problem för branscherna.
– Problemen med oseriösa företagare, osund konkurrens, arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet växer hela tiden. Inte minst i byggbranschen. Men även i andra branscher. Och det visar sig att det inte bara är frågan om var det finns kollektivavtal. Och där det inte finns är det som jag kallar de vita fläckarna, säger Anders Kjellberg.
Enligt rapporten är det idag 585 000 eller fler anställda som inte har kollektivavtal, alltså 13 procent. Tar man in personer som inte är folkbokförda i Sverige eller på annat vis inte täcks av en anställning, blir andelen ännu högre.
Framtidsföretagen ett hot
Högst andel anställda som omfattas av kollektivavtal finns inom industrin där siffran låg på 95 procent under 2021. Lägst andel var det inom branschen som i rapporten kallas “information och kommunikation” som inkluderar bland annat media, dataprogrammering och utgivning. Där omfattades endast 52 procent av kollektivavtal 2021 och endast sju procent av företagen hade då kollektivavtal.
Anders Kjellberg säger att de nya företagen i de nya branscherna såsom Klarna, Spotify och Tesla dels är framtidsföretag men också att de utgör ett hot mot själva kollektivavtalssystemet.
– Det är de företagen som har en viktig roll i den digitala och gröna omställningen. Om facken tappar där riskerar de att på sikt tappa mark på arbetsmarknaden. Och då kan det smitta av sig till fler företag. Varför ska de ha kollektivavtal om andra inte har det?
I rapportens sista del ger författaren 69 förslag på åtgärder för att stärka den svenska modellen. Det handlar dels om fler och bättre kontroller vid offentliga upphandlingar och hos underleverantörer. Detta dels för att även där kollektivavtal finns se till att villkoren upprätthålls. I rapporten påpekar man också att det behövs skärpt lagstiftning, skärpta sanktioner och bättre samverkan mellan myndigheterna och andra parter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
