Tidsomställning EU har länge talat om att slopa tidsomställningen, men länderna är inte eniga. Och frågan är: skulle vi välja sommar- eller vintertid?

Sedan flera år pågår en process i EU om att slopa tidsomställningen mellan vinter- och sommartid.

Finland tog det första initiativet. I ett så kallat Medborgarinitiativ 2017 skrev 70 000 finländare under på att ta bort omställningen. Men eftersom frågan styrs av ett EU-direktiv kunde landet inte göra det på egen hand.

Finland väckte då frågan i EU, som 2018 genom förde en medborgarenkät som nästan fem miljoner européer deltog i och 80 procent var för avskaffandet.

EU inte överens

Därefter rekommenderade EU-kommissionen medlemsländerna att återgå till den ordning som fanns innan 1978, då EU-länderna införde sommartid, och 2019 röstade EU-parlamentet igenom samma förslag.

Att det ännu inte har blivit verklighet beror på att Ministerrådet inte har godkänt förslaget.

Medlemsländerna är helt enkelt inte överens.

Dimosthenis Mammonas, pressansvarig för Ministerrådets avdelning för telekommunikation och transport, sade för två år sedan att:

– Många medlemsländer anser att EU-kommissionen måste göra en kartläggning av vilka följder slopandet av tidsomställningen kan få, innan de fattar ett beslut. Ett annat problem är att det skulle behövas en samordning mellan grannländer för att undvika ett lapptäcke av olika tidszoner om vi slopar det nuvarande systemet.

Vinter eller sommartid?

Om EU kan enas om att ta bort tidsomställningen blir det upp till varje medlemsland att bestämma vilken tid som ska gälla i landet.

Innan Sverige införde sommartid 1980 var det alltid det vi i dag kallar vintertid. Men det är alltså inte självklart att återgå till det.

I Finland har ett nytt medborgarinitiativ föreslagit att landet ska permanenta sommartiden. Skulle Sverige då välja vintertid kommer det alltid att vara två timmars tidsskillnad mellan länderna.

Än mer komplicerat blir det förstås om vi väljer på ett annat sätt än länder som Tyskland eller Danmark, som i dag har samma tid som Sverige.

Riksdagsledamöter vill ha sommartid

Flera av riksdagens partier har varit inne på samma linje som Finland.

I en riksdagsmotion från 2016 skrev till exempel en rad miljöpartister att sommartid borde bli normaltid även på vinterhalvåret. Ett skäl är folkhälsan. ”Mer tid med dagsljus under eftermiddag/kväll innebär mer fysisk aktivitet och bättre hälsa hos barn”, menade de. Ett annat skäl är klimatet. Miljöpartisterna hänvisade till en studie genomförd av ”10:10 Climate Campaign” visat att om klockan framflyttad en timme även under den mörkaste delen av året skulle innebära mindre utsläpp av koldioxid. För svensk del motsvarande utsläppen varje år från 30 000 bilar.

Kristdemokraten Cecilia Engström är inne på samma linje. I en riksdagsmotion från 2022 argumenterade hon emot själva omställningen med folkhälsoargument. Sömnbristen vid övergången till sommartid ”leder till exempel till att antalet hjärtinfarkter går upp med tre till fem procent dagarna efter vi ändrat tid. Det är en extra belastning för systemet, att både ställa om rytmen och att få sova lite mindre.”

Hon förordade också att sommartiden är att föredra. ”Det finns flera vetenskapliga studier om hälsofördelarna med att göra dagens sommartid till normaltid året runt”, konstaterade Cecilia Engström.

Oklart om det blir av

Så länge EU:s medlemsländer inte kan enas om en gemensam linje lär vi dock få vänta på en nyordning. Vilket betyder att vi kommer fortsätta ställa om tiden två gånger per år.

Och för att man ska komma ihåg åt vilket håll klockan ska ställas om kan det vara bra att påminna om den gamla tumregeln: På våren ställer man fram utemöblerna, då ställer man fram klockan en timme. På hösten ställer man tillbaka utemöblerna, då ställer man tillbaka klockan.

Till helgen ställer vi fram den.

JB