Ekonomi Lånefest i Sverige. Kommunerna ökar sin låneskuld och passerar i år 600 miljarder. Till 2024 väntas skulden stiga till 1000 miljarder. Men med investeringar kommer också nya kostnader. SKL höjer nu ett varnande finger.
Högkonjunktur och minusränta har gått hand i hand i ett par år, vilket har gett otroligt gynnsamma förhållanden för kommunerna. Åtta av tio kommuner i Sverige har ökat sin skuldsättning per capita under de senaste tre åren. I år passerar låneskulden 600 miljarder och prognosen spår att utvecklingen håller i sig. Till 2024 väntas skulden stiga till 1000 miljarder.
Kommunerna lånar mest genom de kommunala bolagen till investeringar, så som infrastruktur, vatten och avlopp och välfärdsbyggnader. Omkring 20 procent av lånen bärs av skattekollektivet och berör kommunernas kärnverksamhet: förskola, skola, vård- och omsorg.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL), förstår att kommunerna lånar pengar till eftersatta investeringar när förhållandena är så gynnsamma, men höjer också ett varnande finger.
– Investeringar är kostnadsdrivande. På sikt, om skatteintäkterna inte fortsätter öka i samma takt som de har gjort under rådande högkonjunktur, så riskerar det att bli ett problem.
SKL trycker på att de driftsekonomiska konsekvenserna alltid ska framgå vid beslut om investeringar. De menar att kostnadskrävande driftkostnader, såsom underhåll, el, värme, vatten och personal oftare underskattas än kostnaderna för avskrivningar och ränta.
I SKL:s ekonomirapport i maj 2017 lyfte de fram Kungsbacka som ett räkneexempel på hur investeringarna kan påverka budgeten.
Fram till 2021 kommer de årliga driftkostnaderna i form av hyror i Kungsbacka ha ökat med 250 miljoner om året. Hyreskostnaderna i Kungsbacka 2016 var cirka 500 miljoner.
Gunilla Josefsson, ekonomichef för Kungsbacka kommun, kommenterar uträkningarna i rapporten:
– När vi visar kostnaden i form av hur de påverkar driftbudgeten blir medvetenheten större och vi ser att vi måste tänka nytt.
Läs mer: Så mörkar kommunerna välfärdens kostnader
Även Kommunivest, kommunsektorns största kreditgivare, delar bilden av att det kan komma att bli tufft för kommunerna med ökade driftskostnader. Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest, tror att de goda tiderna har gjort att problematiken med ökade driftskostnader inte har märkts fullt ut.
– Det har gått exceptionellt bra för kommunerna de två sista åren. Jag anser att vi har haft något av en dopad ekonomi med negativa räntor och det har gynnat bland annat svenska kommuner i form av ökade skatteintäkter. Spänningen mellan, om jag uttrycker mig slarvigt, driftskostnader för fler verksamhetslokaler och kostnader för personal, har inte varit så påtaglig som den hade kunnat vara om den ekonomiska tillväxten hade varit sämre under de senaste åren.
Det är större och växande städer som står för de stör sta investeringarna per invånare, men landsbygdskommunernas investeringar ökar mest jämfört med 2015. Annika Wallenskogs bild är dock att de kommuner som har ett sviktande befolkningsunderlag överlag är försiktiga.
SKL:s beräkningar för alla Sveriges kommuner spår att driftkostnaderna kommer att öka med 122 miljarder.
Sammanslaget för kommunerna, landstingen och regionerna ökar kostnaderna med 181 miljarder.
För det är inte bara kommunerna som lånar allt mer. Även landstingen investerar för fullt. Totalt investerar landstingen drygt 160 miljarder kronor de närmaste åren, för att möta de stora befolkningsförändringarna.
SKL skriver i sin ekonomirapport för 2017: »Dessa investeringar får inte utgå från oförändrade arbetssätt, då kommer de framtida driftkostnaderna inte kunna bäras.«
Om kommunernas ekonomi har gått på högvarv ser det lite sämre ut för landstingen – resultaten har varit svaga under de senaste tio åren. Flera av landstingen förväntas ha gått med underskott under 2017.
Utöver ökade direkta verksamhetskostnader under kommande år, beräknas pensionskostnaderna öka mycket kraftigt 2018.
Kommunallagen kräver att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. Tillsammans med balanskravet, att summan av de redovisade resultaten ska vara positiva, har detta enligt regeringen stor betydelse för säkerställandet av en ansvarsfull ekonomisk förvaltning i kommunsektorn.
Samtidigt är det nu möjligt för kommuner och landsting att låna till själva driften av kommunen, till personallöner och liknande. Något som flera kommuner de senaste 10 åren har flaggat för att de behövt göra för att klara tuffa perioder.
Mattias Bokenblom på Kommuninvest tror inte att kommunerna är på väg in i en negativ spiral där nya lån får täcka driftskostnader när konjunkturen vänder. Men vad nettoeffekten kommer att bli om självförsörjningsgraden går ner det återstår att se. Ett som är säkert är att kommunerna kommer att agera på de nya förutsättningarna.
– Det bör bli tuffare framöver. Vi har haft ett par goda år men om det är så att antalet arbetade timmar inte kommer kunna växa lika mycket fram över som det har gjort de senaste åren och vi når kapacitetstaket och konjunkturen går lite sämre, då ökar utmaningarna. Då kommer resultaten i kommunsektorn och kassaflödena att gå nedåt och det gör att självfinansieringsgraden sjunker och då kan vi få två effekter av det hela, antingen känner kommunerna att de behöver låna mer under en period eller så tar de det varligt och drar ner på investeringsplanerna och lånar mindre. Vi kommer se kommuner som kommer göra väldigt olika, säger Mattias Bokenblom.
Varken SKL eller Kommunivest ser inte heller den stigande räntan som något alarmerande problem.
Idag är styrräntan i Sverige historiskt låg. Sedan 2015 har den varit -0,5 procent, alltså minusränta. Men räntan kommer på sikt att höjas. Lite beroende på hur mycket räntan stiger beräknar Kommuninvest att räntekostnaderna med mellan 3–6,4 miljarder kronor fram till 2021.
– Jämfört med de andra utmaningarna som kommer framöver så är det inte räntekostnaderna som är den stora utmaningen, säger Mattias Bokenblom.
De två områden han ser som större svårigheter är att hitta kompetent personal till de nya lokalerna och verksamheterna som kommunerna investerar i, och såklart att klara av att finansiera de ökade driftskostnader som investeringarna genererar
– Finansieringsutmaningarna, att hitta lån och betala räntan, det ligger man nog inte sömnlös över på nätterna, men de andra utmaningarna kring hur ökade investeringar slår mot resultaträkningen och kompetensförsörjningen det däremot det är nog en källa till oro för många, säger Mattias Bokenblom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
