engelska skolan Internationella Engelska skolan expanderar och många politiker vill locka skolkoncernen till den egna kommunen, ibland genom förmånliga villkor. Men skolkoncernen skapar samtidigt stor politisk splittring där de drar fram.
Internationella Engelska skolan (IES) expanderar i snabb takt. Läsåret 2018/2019 öppnade två nya skolor, och i år har koncernen fått tillstånd att öppna nio skolor* läsåret 2020/21. I Stockholms närområde byggs också två helt nya skolor i Sigtuna och Värmdö, med skolstart hösten 2021, Göteborg får en ny skola 2022/23. Men skolorna sprider sig också till nya kommuner och delar av Sverige.
IES-koncernen gjorde ett strålande resultat för läsåret 2018/19, med en vinst på 18 procent jämfört med läsåret innan. Men enligt IES är det inte fråga om en upptrappad expansion, utan en tillväxt som skett i jämn takt sedan starten 2002. Då hade IES två skolor, i dag har de 37.
Enligt IES hjälper de kommuner runtom i Sverige att lösa ett problem de står inför, nämligen att nya skolor behöver byggas för att möta elevunderlaget.
– Nya skolor kostar mer, och vi har en bra modell för att nyttja lokaler effektivt, anpassat efter studenters och kommuners behov, vilket gör det möjligt att bygga billigare, säger Jonathan Howell, pressansvarig på IES.
Marcus Larsson från tankesmedjan Balans har under de gångna veckorna i debattinlägg och på Twitter uppmärksammat hur flera borgerligt styrda kommuner försöker locka IES att etablera sig hos dem, och att de kan tänka sig att ersätta hela hyreskostnaden om IES bygger en ny skola, istället för den genomsnittliga ersättningen för lokalkostnader som ofta inte helt täcker upp för en nybyggd lokal som är dyrare.
Läs också: Höga krav för att avslå nya friskolor
I exempelvis Trelleborgs kommun ska IES enligt ett avtal med kommunen får en nedsättning av hyran jämfört med befintliga kostnader på 4 miljoner kronor om året. I Landskrona fick IES enligt avtal 5,5 miljoner i extra kompensation per år.
– Om man bestämmer sig för att inte ge hyressubventionen kommer IES inte tjäna pengar på skolan och då kommer de frivilligt att lämna som Academedia gör nu med förskolan, säger Marcus Larsson.
IES själva hävdar dock att det är fullt rimligt i aktuella fall att kommunen ersätter dem för hela hyreskostnaden för en nybyggd skollokal, eftersom kommunen annars i många fall skulle behövt bygga den nya skolan själva. Tidigare utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har också klargjort att det i vissa fall kan finnas skäl att ersätta en huvudman för faktiska kostnader istället för genomsnittlig lokalkostnad, oavsett om den faktiska kostnaden är lägre eller högre än kommunens genomsnittsnivå.
– Det här beror på kommunernas andra skollokaler och deras status: om de är gamla och inte renoverade, uppstår ett finansieringsgap om vi ska bygga en ny skola. Men även om vi får täckning för våra kostnader så blir priset för skattebetalarna lägre, än om kommunen hade byggt en egen skola, säger Jonathan Howell.
Däremot, säger Jonathan Howell, kan det vara intressant att etablera sig även utan en extra ekonomisk kompensation i vissa kommuner, om skolpengen är tillräckligt hög, och det här sker också i många fall, menar han.
Men flera kommuner nämner i sina egna handlingar IES krav på full kompensation för hyreskostnader, och det väcker också ont blod hos politiker som är emot en skoletablering.
»Kostnaden är kommunens och påverkar kommunens totala budget oavsett. För oss (S) är kravet på full kostnadstäckning för lokalerna orimligt« skriver till exempel Gunilla Törnqvist från Socialdemokraterna i en särskild anteckning till utbildningsnämndens protokoll i Kävlinge kommun, där majoriteten sagt ja till IES etablering.
Malmö tingsrätt fann i en dom 2015 att det inte var emot lagen att ge full hyreskompensation till IES i Landskrona. Enligt skolförordningen ska lokalersättning till huvudmän utgå från kommunens snittkostnad för lokaler, men domstolen slog fast att förarbetena till skollagen gör gällande att om särskilda skäl finns kan kommunen istället ersätta för den faktiska lokalkostnaden, och att det här var ett sådant tillfälle.
Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitetet, säger att även om en hyressubvention var laglig i fallet Landskrona, betyder det inte att andra kommuner kan luta sig på den domen när de sluter liknande avtal. Det måste istället prövas från fall till fall om särskilda skäl finns.
– Det är oprövat vad som kan gälla som särskilda skäl enligt skolförordningen. Det kan inte bara vara att kommunen tycker att det är bra och roligt att starta en ny skola, man måste motivera varför det är värt att betala mer hyra till den skolan, säger Lotta Lerwall.
IES hade en garanti med hyresvärden att kunna dra sig ur kommunen fram till 2024 om skolpengen sänktes.
– Stabilitet är väldigt viktigt för oss, säger Jonathan Howell.
Nu är det oklart om det blir någon Engelska skolan i Vallentuna, men IES uppger att det är deras avsikt att öppna en skola. Och kommunstyrelsens ordförande Parisa Liljestrand (M) har inte gett upp.
Varför vill ni så gärna ha IES till Vallentuna?
– Vi vet att det finns ett stort intresse bland våra barn och ungdomar att gå på den skolan. Det vet vi för många härifrån pendlar till IES i Täby och Kista, och det finns ett uppdämt behov hos de som söker och inte kommer in. Vi vill också främja valfriheten, och ge möjlighet för elever i Vallentuna att gå där de vill gå, säger Parisa Liljestrand.
Men enligt Jerri Bergström finns det ingen brist på skolor i Vallentuna och inte tillräckligt elevunderlag för att motivera en skola till.
– Nej, för tusan, i augusti invigde vi en skola med 700 platser och 80 förskoleplatser, men tog bort en annan skola med 400 platser. Enligt barn- och ungdomsförvaltningen har vi ett överskott av skolplatser i Vallentuna, säger Jerri Bergström.
Han säger också att kommunens ekonomi är tajt, och att skolpengen är »en av de lägsta i Sverige«, vilket har fått andra friskolor att lämna kommunen.
– På förskolesidan har alliansen varit tvungna att återkommunalisera två förskolor, bland annat Academedias, för de kunde inte tjäna pengar, säger han.
Parisa Liljestrand tycker att Jerri Bergström resonerar fel.
– När vi nyligen byggde en ny kommunal skola, Hagaskolan med plats för 800 elever, var vi fundersamma: kommer det att gå ihop sig? Men den är full ändå betydligt snabbare än vad vi räknat med för den har en ny pedagogik, nya möjligheter till undervisning och det påverkar elevernas val.
På samma sätt tror Parisa Liljestrand att en IES-skola skulle skärpa konkurrensen och bidra till bättre kvalitet i övriga skolor.
Det finns också ekonomiska skäl till att försöka få fler elever att stanna i skolor inom kommunen.
– Om våra elever är kvar i Vallentuna så behöver vi inte betala skolpeng till andra kommuner, och vi kan erbjuder trygghet och närhet för eleverna till exempelvis träningar.
I Kävlinge i Skåne har IES fått tillstånd att öppna en skola, men det saknas ännu en lämplig lokal.
– Vi är positiva till att de etablerar sig, men det finns ännu ingen överenskommelse, säger kommunstyrelsens moderata ordförande Pia Almström.
I det remissvar som Skolinspektionen alltid begär från kommuner inför ansökan om en nyetablering eller utökning av skolverksamhet, skriver utbildningsförvaltningen att egna planer på en ny skola kommer att skjutas upp om IES etablerar sig. De bedömer också att Engelska skolan förmodligen skulle locka elever från var och en av fyra kommunala skolor i centrala Kävlinge.
»Konsekvensen kan då bli att befintliga klasser blir för små, i förhållande till skolans totala elevpeng, och att befintliga klasser därför måste slås samman till större grupper, samtidigt som kostnaden kvarstår för befintlig personal«
Pia Almström är medveten om hur den kommunala verksamheten inledningsvis kan drabbas av en ny friskola, och säger att liknande hände 2011 när en friskola i Löddeköpinge, som ligger i kommunen, öppnade. Men hon tror ändå på ökad skolkonkurrens.
– Det var värt det sist vi hade den här situationen. Då fick vi drar ned personal rätt drastiskt, men sedan dess har vi fått bättre resultat i vår kommunala skolverksamhet som nu har bra elevtillströmning. Jag tror att det beror på att man känner konkurrensen, men också för att vi har fokuserat på att höja kvaliteten, till exempel genom olika inriktningar i skolverksamheten och fokus på att nå kunskapsmål, säger Pia Almström.
Är det något särskilt med just Internationella Engelska skolan som lockar er?
– Vi är intresserade av nya aktörer för att få mer mångfald, men IES är intressanta för oss för det finns många invånare som vill att barnen ska gå på IES, och vi ligger nära Lund, där det finns många människor från andra länder.
Även i borgerligt styrda Kungsbacka kommun, strax söder om Göteborg, är IES på ingång. Här finns färdiga planer på en ny skola på mark som köps upp av byggbolaget som samarbetar med IES. Själva försäljningsavtalet för marken är dock inte färdigförhandlat än, men Hans Forsberg (M), kommunstyrelsens ordförande, säger att markpriset kommer att sättas marknadsmässigt.
Nämnden för förskola och grundskola i Kungsbacka är överlag positiva i sitt remissvar, men påpekar att IES etablering kortsiktigt kan påverka skolorna i de norra och västra delarna av kommunen, där elevtillväxten inte är lika snabb som i övriga kommunen, samt att organsiationsförändringar inom skolan kan krävas »för både elever och personal« då IES räknar med att ha 900 elever inom tre år från etablering.
Socialdemokraterna var emot IES etablering.
– Det stora skälet till varför vi sa nej är att vi värnar om en likvärdig skola. Vi ser risker med att etablera Engelska skolan, eftersom det finns risk att man dränerar den kommunala skolan. Duktiga lärare riskerar vilja söka sig dit och vi brottas redan med att få tag på behöriga lärare. Vi brottas också med att pojkarna inte når samma studieresultat som flickorna. Jag kan se ett samband här och den risken vill jag inte ta, säger Johan Tolinsson, andre vice ordförande för Socialdemokraterna i Nämnden för förskola och grundskola i Kungsbacka.
Hans Forsberg lyfter dock bara positiva aspekter.
– Vi har många invånare som säger att vi är en blandad familj och vill gärna ha våra barn på engelskspråkig skola, och kanske ser företagare också det som positivt. Vi ser också att IES kan bidra till att utveckla våra skolor. De har väldigt högt söktryck så många intresserade av att ha sina barn där, säger Hans Forsberg.
Liksom Pia Almström i Kävlinge tror han att kommunens skolor kan vässas genom ökad konkurrens.
– Vi har redan bra skolor i kommunen, med höga meritpoäng och många som går ut med godkända betyg, men jag tror ändå att det här kan skärpa kvaliteten. Det är aldrig en nackdel med konkurrens.
I ett av få fall där IES fått avslag från Skolinspektionen på en ansökan om att öppna ny skola, i Östersund, överklagades ärendet och ansökan godkändes sedan vid en omprövning. Det här var 2017, och kommunens barn- och utbildningsnämnd hade avstyrkt en etablering av IES i Östersund. Förvaltningschefen, som numera har lämnat sin tjänst, skrev bland annat att en IES-skola skulle öka konkurrensen om behörig personal, kunna öka kostnaderna genom bindande hyresavtal och förstärka den socioekonomiska segregationen. Den styrande majoriteten i kommunen vid den tidpunkten, ledd av Socialdemokraterna, var emot att IES skulle öppna skola i kommunen.
När det i år var aktuellt att teckna hyreskontrakt om en skollokal har Östersund en borgerlig majoritet, ledd av Centerpartiet, som välkomnar Engelska skolan. När beslut fattades i maj om att kommunen skulle investera 60 miljoner kronor för att rusta upp lokaler som IES ska flytta in i, var Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skeptiska. De ansåg att beslutet hastats fram, och menade att IES borde finansiera sina egna lokaler. Dessutom oroades sig S för nedskärningar på den kommunala skolan till följd av investeringar för att renovera IES lokaler, och anklagar majoriteten för att ha dolt nämndens kritik och skrivit ett eget yttrande:
»Varför vill de styrande partierna dölja konsekvenserna, framförallt de ekonomiska, för medborgarna, föräldrar och elever?«
IES uppger att kommunen har satt en hyresnivå som innebär att koncernen betalar av kostnaderna för renoveringen »över tid«.
*Tillstånd att öppna nya skolor som gavs i juni 2019 (ansökningar behandlas en gång om året): Kungsbacka, Kävlinge, Partille, Sigtuna, Staffanstorp, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö. Skolorna kommer inte att öppna samtidigt, och i vissa fall saknas ännu kontrakt på lokal eller nybygge.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
