NYHET Kommunerna blir allt viktigare när Arbetsförmedlingen monteras ner. Det är en slutsats som kan dras i en ny studie som visar att kommunala insatser når de som står längst från arbetsmarknaden.
Nyligen presenterade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) den första rapporten i sitt slag om kommunal arbetsmarknadspolitik. Resultatet visar att deltagarna i kommunala insatser är de med svagast koppling till arbetsmarknaden.
– Studien visar att deltagarna i kommunala insatser oftare har ekonomiskt bistånd än de som deltar i Arbetsförmedlingens program. De har lägre inkomster, är ofta unga, outbildade eller nyanlända till Sverige, säger Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid IFAU.
Deltagarna i kommunala program hade även ett mer långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd än deltagarna i Arbetsförmedlingens insatser.
Syftet med rapporten är bland annat att på sikt få en bättre bild av vilka insatser som egentligen fungerar för att få människor i arbete. Bland de program som har granskats i IFAU-studien är den så kallade Uppsalamodellen, med krav på aktivering för kommuninvånare som fick försörjningsstöd, och ett projekt som drevs av Rinkeby stadsdelsförvaltning med stöd av EU-medel.
– Det fåtal studier på enskilda projekt som finns tyder på att de inte gav någon utdelning. Det fanns inga tydliga positiva effekter på sysselsättningen.
Men Anders Forslund betonar att insatserna som tas upp ligger långt bakåt i tiden och inte är jämförbara med de mer professionaliserade program som kommunerna arbetar med i dagsläget.
Hur satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken kommer att se ut mer specifikt under den kommande mandatperioden återstår att se. I början av mars fattade Arbetsförmedlingens styrelse principbeslutet att 130 av 242 lokala kontor ska läggas ner. I beslutet föreslås att statliga satsningar inom arbetsmarknad i större utsträckning ska ske i samverkan med privata aktörer eller de berörda kommunerna. En kommunal samverkan vore naturlig, tycker Anders Forslund.
– Vi har sett att kommunerna under de senaste 15 åren har blivit allt mer professionella i sina arbetsmarknadssatsningar. Kommunala arbetsmarknadsenheter finns mer permanent, inte längre som en del av socialtjänstens arbete, och en stor andel av landets kommuner har hög kompetens inom området. Om jag själv satt på Arbetsförmedlingen skulle jag fundera över möjligheterna till samarbete mellan statliga och kommunala instanser om nedläggningarna av lokalkontor blir enligt förslaget.
Även Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), ser det som rätt naturligt att kommunerna blir statens samarbetspartners där Arbetsförmedlingen lägger ner sina lokala kontor. Men besked krävs om en hållbar finansiering, menar han.
– Vi tycker det är en rimlig lösning, men då behövs en överenskommelse med staten så att kommunerna får betalt för sitt arbete.
Han pekar på att kommunernas utgifter för arbetsmarknadsinsatser ökat markant.
– I en mätning för några år sedan var 4 500 medarbetare i kommunerna engagerade i olika arbetsmarknadssatsningar, med utgifter på omkring 4 miljarder. Nu har det ökat på till omkring 5 000 anställda och uppemot 5 miljarder.
Per-Arne Andersson ser också att det sker en allt större samverkan mellan olika kommunala instanser.
– Jag ser att många kommuner nu går från att huvudansvaret ligger på försörjningsstödsenheten till att arbeta mer i team som inkluderar även vuxenutbildning och arbetsmarknad. Trenden går mot mer samverkan, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
