Kommunernas hyror höjs med upp mot 11 procent i år på grund av inflationen. Kostnadsökningarna innebär mindre pengar till verksamheterna. Svårast är det för kommuner som hyr mycket av andra bolag än sina egna.
I år chockhöjs kommunernas lokalhyror. Både för de lokaler kommunen hyr av privata fastighetsägare och kommunala bolag. I Stockholms stad höjs utbildningsförvaltningens hyreskostnader med 9 procent, 209 miljoner kronor. Höjningarna medför enligt förvaltningen att en lägre andel går ut till skolverksamheterna i form av skolpeng.
I Linköpings kommun är de totala hyreskostnaderna 7,5 procent, 93,3 miljoner kronor, högre i år. För de som hyrs in externt och inte genom kommunens egna fastighetsbolag Lejonfastigheter, har hyrorna ökat med nästan 7,9 procent, 33,6 miljoner kronor.
– Vi får ta en större del av pengarna från andra verksamheter. Det blir mindre till lärare, skolmaterial och annat, säger Madeleine Bergström, lokalstrateg på kommunledningsförvaltningen.
Hon säger att det finns en oro ute i kommunens verksamheter. Och även om de vetat om hyreshöjningarna ganska länge, och de får en viss kompensation för pris- och löneutvecklingen, kommer det att kännas.
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad hade 11 procent högre hyreskostnader, för lokalerna de hyr av externa parter, i januari i år jämfört med förra året. För fritidsförvaltningen ökar hyrorna i snitt med 8 procent i år. Och för miljöförvaltningen, som hyr lokalerna av privata Stena fastigheter, höjs hyran med 10,9 procent.
För Göteborgs stad höjs hyreskostnaderna med totalt 5,9 procent i år, 68 miljoner kronor, för lokalerna staden hyr externt.
En orsak bakom hyreshöjningarna är att dessa avtal ofta är indexreglerade efter KPI, konsumentprisindex. De justeras alltså i takt med inflationen. Fastighetskoncernen SBB, som köper kommunernas lokaler och hyr tillbaka till dem, uppger att de höjer sina hyror med 10,9 procent i år. Eftersom det var så mycket KPI steg i oktober 2022.
Även kommunernas egna bolag har indexreglerade hyresavtal med förvaltningarna. Men Madeleine Bergström säger att de har gjort upp med Lejonfastigheter att inte ta ut full hyreshöjning i år.
– Vi har en bättre rådighet när vi äger lokalerna själva än hyr av externa parter, säger hon.
Frågan om kommunerna ska äga eller hyra sina lokaler har länge diskuterats. Både Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Kommuninvest har konstaterat, i varsin rapport, att det på lång sikt är mer ekonomiskt fördelaktigt att äga sina lokaler. I det ränteläge vi nu befinner oss i talar mycket för att äga, menar Erik Törnblom, tf. forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.
– Om kostnaderna för ägande går upp har kommunerna rådighet att kunna göra vad de vill med sina egna lokaler. Men när de hyr är det avtalet och den indexuppräkning som finns där som gäller. Det blir en automatisk kostnadsökning, säger han.
Han menar att det finns de som argumenterar för att det skulle vara en lägre risk att hyra, då det bara är en fast kostnad kommunen betalar.
– Men i det här fallet, när bolagen ofta säkrar hyrorna med indexering kopplat till KPI, vem bär egentligen risken när en sådan här makroekonomisk chock inträffar? Det gör i hög utsträckning kommunerna som hyr, säger Erik Törnblom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
