Yrkesvux Hela 93 procent av de som tagit examen från en yrkeshögskola har jobb ett år efteråt. För Yrkesvux är siffrorna mörkare – där har bara lite över häften en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter två år.
Arbetsmarknadens hungrar efter folk. Med en storsatsning på drygt fyra miljarder kronor nästa år vill regeringen pressa ned arbetslösheten till 5,3 procent.
– Om vi har 100 000 jobb som inte blir tillsatta eftersom arbetsgivarna inte hittar arbetskraft, och samtidigt har vi 350 000 människor som är arbetslösa – det om något är en signal om att vi bör satsa på utbildning, sa Stefan Löfven (S) i ett uttalande till DN i september förra året.
Den största delen av satsningen handlar om utbyggd yrkesutbildning för vuxna, både Yrkesvux och yrkeshögskola.
Myndigheten för Yrkeshögskolan släppte på tisdagen en rapport som visar att 93 procent av de nästan 13 000 personer som tog examen på yrkeshögskolan 2016 har ett arbete 2017. Nästan 70 procent uppger att de har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen. Dock: av de 93 procent som har jobb är det en mindre andel, 68 procent, som också har ett yrke som matchar det personen har studerat.
– Det är klart att myndigheten önskar att den siffran ska öka men skulle vi även räkna in de examinerade som svarat att arbetet överensstämmer till viss del med utbildningen når vi ända till 91 procent. Det är endast 9 procent som svarat att det har ett arbete som inte överensstämmer alls med utbildningen, skriver Marie Lindquist, analytiker vid Myndigheten för Yrkeshögskolan, i ett mejl.
Yrkesvux vänder sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. För att ha behörighet till en yrkeshögskolan behövs en examen från gymnasiet.
Av de 15 527 elever som avslutade en yrkesutbildning genom komvux 2013 hade 56 procent en etablerad ställning på arbetsmarknaden två år senare, visar Skolverkets siffror.
Vård och omsorgsutbildningen är den som ger flest personer jobb efter avslutad utbildning – 65 procent.
Men flera av de yrkesutbildningar som leder rakt in i jobb har långt mycket lägre etableringsgrad när det gäller att få jobb efter utbildningen.
Branschorganisationer inom teknik och industri har tidigare vittnat om att för få av de yrkesutbildningar som kommunerna erbjuder är riktade till just industrin.
Men trots att arbetsmarknaden för till exempel bygg, fordon och industri har stora behov av att få in ny arbetskraft är etableringsgraden efter avslutad yrkvux-utbildning relativt låg.
VVS och fastighet 60 procent, El och energi 56 procent, Fordon och transport 53 procent, Bygg och anläggning 50 procent, Industriteknik 41 procent.
yrkesinriktning, två år efter avslutade studier, 2013
Klicka på diagrammet för större bild
Marcello Marrone, chef på enheten för vuxenutbildning på Skolverket, säger att det är svårt att exakt veta varför den finns en skillnad i etableringsgrad mellan Yrkesvux och yrkeshögskolan.
– Det är olika typer av skolformer. Ju högre upp i skolväsendet en elev kommer desto lättare är det generellt att få jobb. Urvalet till de båda skolformerna kan också spela roll. Yrkesvux vänder sig till de som står längst i från arbetsmarknaden när kommunen måste göra ett urval av elever. För att komma in på en yrkeshögskola måste eleven ha en gymnasial examen eller motsvarande för att ha behörighet.
Han fortsätter:
– Vi vet dock att de som väljer en yrkesutbildning genom komvux har högre etableringsgrad på arbetsmarknaden efter två år av avslutade studier än de som läser teoretiska kurser, men de eleverna har å andra sidan kanske valt att studera vidare i högre utbildning.
Etableringsgraden hos de som gått en yrkesutbildning på komvux har över tid legat stabilt.
Skolverket använder sig i sin statistik av tre kategorier av etableringsgrad: Etablerad ställning, osäker ställning och svag ställning. Som svagt etablerad räknas den som har en inkomst som inte är högre än 60 procent av medianinkomsten. De med inkomster över denna gräns definieras som etablerad. Skolverket exemplifierar det med att en man i 50 årsåldern behöver ha en bruttoinkomst på cirka 16 000 kronor per månad.
Etableringen på arbetsmarknaden är ett viktigt mått för Skolverket. Vilket också skiljer myndighetens statistik från Yrkeshögskolans, som inte använder sig av någon indelning eller specificering.
Slås alla etableringsgrader samman visar också Skolverkets siffror att totalt cirka 80–90 procent av de elever som gått Yrkesvux är etablerade i någon grad, förutom inom yrkesinriktningen Handel och administration där andelen var 65–70 procent.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
