NYHET SD-styrda Bromölla kommun har infört förbud mot att be på arbetstid för sina anställda. Beslutet är JO-anmält – och Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att antalet konflikter om religion kommer att öka.
Skånska Bromölla kommun, mellan Karlshamn och Kristianstad, styrs sedan riksdagsvalet av Sverigedemokraterna med Eric Berntsson (SD) som kommunfullmäktiges ordförande. I början av juni beslutade kommunen att anställda inte ska ha rätt att be på arbetstid, oavsett religion.
”Intentionen är att man inte ska lämna sina arbetsuppgifter för att gå och be. Att det inte ska hindra arbetet”, sa Eric Berntsson till Kristianstadsbladet.
Nu har beslutet överklagats till Justitieombudsmannen, som har att utreda om beslutet har varit felaktigt och om enskilda invånare behandlats korrekt eller ej. Martin Wästfelt, chefsjurist på fackförbundet Unionen, säger att det i grund och botten handlar om två saker: Gäller beslutet alla religioner utan undantag och bönetiderna konkret påverkar verksamheten negativt, så kan den politiska ledningen ha rätt, rent arbetsrättsligt.
– Men sedan finns det många goda skäl att ha en tolerans och pluralitet i arbetslivet. Lojalitetsplikten som arbetsgivaren har innebär dessutom att värna sina anställdas integritet och rätt till en personlig sfär, till exempel gällande åsikts- och religionsfrihet, säger han.
Grundläggande i de rättsfall och bedömningar som finns från bland andra Arbetsdomstolen och Europadomstolen är att ett beslut ska vara neutralt.
– Det innebär att ett beslut ska bygga på neutrala kriterier. Det är inte tillåtet att förbjuda viss typ av religiös klädsel, som exempel, utan ett förbud ska i sådana fall gälla alla typer av religiösa symboler.
Sedan ska det även finnas verksamhetsskäl bakom åtgärder som det i Bromölla.
– Grundläggande är att det ska ha betydelse för verksamheten, till exempel att pauser av den här typen leder till svårigheter vid schemaläggning. Men då bör det inte vara någon skillnad på om man går undan och röker de här minuterna, ägnar tid åt ett privat samtal eller om man pausar för att be.
Problemet som Martin Wästfelt ser är att den här typen av konflikter kring religion som berör arbetslivet ofta handlat om muslimer. En utveckling som syns i samhället som helhet, menar han, där intoleransen i allt större grad riktats mot vissa människors trosuppfattning. Det finns bland annat flera fall som gått till rättsprövning där personer av religiösa skäl inte velat skaka hand med människor av motsatt kön.
Bland dem ett fall där Arbetsdomstolen anser att det var diskriminering när ett tolkföretag i Uppsala avbröt en rekrytering när en muslimsk kvinna inte ville ta en manlig städare i hand. Arbetsgivaren ansåg att det i sig skulle leda till konflikter på arbetsplatsen och skillnader mellan könen, vilket domstolen inte höll med om.
Martin Wästfelt tror att den här typen av konflikter som direkt berör religion kommer att öka framöver.
– Religion har blivit en allt större fråga i arbetslivet och min känsla är att konflikterna kommer att bli fler. Hela samhället har blivit hårdare kring det här, invandringen har lett till olika grupper av anställda med olika behov och vi ser hur diskussionsklimatet visar på en lägre tolerans för detta.
Sett konkret till vad en anställd har rätt att göra på sin arbetstid är hans råd att ha koll på vad som stadgas i det kollektivavtal eller lokala avtal som gäller på just den egna arbetsplatsen. Det mesta bör dessutom kunna lösas med en arbetsgivare som är villig att hitta hållbara lösningar tillsammans med sina anställda, tycker han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
