Nyhet Konsumentverket vill få kreditbolagens reklam för konsumtionslån prövad i Patent- och marknadsdomstolen. Frågan är om den riktade reklamen via sökhistorik på nätet och marknadsföringen av samlingslån bryter mot den relativt nya regeln om måttfullhet.
Nyligen kom Konsumentverket med en omfattande rapport om konsumtionslån och marknadsföringen av dessa.
Dessa lån tecknas ofta snabbt via olika näterbjudanden utan säkerhet och med relativt hög ränta. I rapporten nämns både enkla och mer komplicerade åtgärder för att minska riskerna för att konsumenterna översskuldsätter sig. Till de relativt enkla åtgärderna hör att öppna fler dialoger med branschen, men också att pröva fler fall i domstol, berättar myndighetens jurist Anna Hult.
– Vi vill ha mer av marknadsföringen prövad när det gäller kreditmarknadsföringen överlag. Vi har inte haft så många ärenden i domstol som gäller kreditmarknadsföring på senare år, säger hon till Dagens Arena.
Det är speciellt den nyare regeln om krav på måttfullhet vid marknadsföring av krediter, som Konsumentverket vill få fram en tydligare praxis kring. Regeln, som kom 2018, säger att informationen i ett låneerbjudande inte ska vara ”påträngande” och att den ska vara neutral eller saklig och att kunden inte ska lockas till att fatta ett ogenomtänkt beslut som binder kunden till en kredit. Till vem reklamen riktas ska också spela in.
Bestämmelsen har lett till att flera bolag har ändrat sin reklam, men den har bara prövats i domstol en gång. Det var i ett fall som rörde kreditgivaren Bynk. Bolaget föreslog konsumenterna ”att bynka”, som en metod för konsumenter som saknar pengar. Men då det, enligt bestämmelsen, inte är tillåtet att marknadsföra ett lån som ett ”lättvindigt och oproblematiskt sätt att lösa sina ekonomiska problem” förlorade Bynk i domstolen.
Vad är det då konkret som myndigheten vill se prövat i domstol, och som de kan välja att driva framöver? Specifikt nämns i rapporten det man kallar ”direkt uppsökande reklam” som ofta styrs av konsumentens sökhistorik på internet. Det här är problematiskt då kreditbolagen oftast når dem som tidigare har visat intresse för krediter, vilket delvis är redan skuldsatta personer. På det viset kan de skuldsatta lockas till att låna ännu mer, på ett sätt som gör att de inte har råd att betala tillbaka, resonerar myndigheten.
En annan form av reklam som enligt myndighetens rapport är lämplig att pröva i domstol är samlingslånen, där konsumenten erbjuds att ersätta flera befintliga skulder med en kredit.
Vilka är problemen med samlingslånen?
– Det är i de fall man marknadsför samlingslånen så att det ser ut att bli en sänkt kreditkostnad för kunden. Visst blir det en sänkt månadskostnad, men det blir samtidigt ofta ett längre avtal som gör att den totala kostnaden blir högre, säger Konsumentverkets Anna Hult.
Det finns också en rad andra mer komplexa åtgärdsförslag i rapporten. Ett av dessa är förslaget om ett centralt skuldregister. Även om kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning, finns i dag ingen möjlighet att kontrollera konsumentens alla skulder. Endast en del av låneansökarens skulder dyker upp vid en kreditupplysning.
Det beror på att alla skulder inte rapporteras in till upplysningsbolagen, och att inkassobolagen inte får berätta om hur stora skulderna är. Ett centralt skuldregister har tidigare utpekats som ett möjligt steg framåt av bland andra Finansinspektionen, och ett sådant register skulle kräva ny lagstiftning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
