Segregation Inkomstsegregationen ökar snabbt i Sverige. Rika och fattiga lever allt mer åtskilda. Oftast uppmärksammas problemen på den fattiga sidan, men forskare menar att det finns allvarliga problem även bland de rika och att människor behöver blandas upp.
Solen skiner över Djursholm och de ståtliga lyxvillor som är så karaktäristiska för stadsdelen. Här är det bråttom, bråttom. Lunchmöten, lunchpromenader, lunchträning och hundpromenader. Det är inte många som har tid att stanna och prata inkomstsegregation och att rika och fattiga lever allt mer åtskilda i Sverige.
Utanför Coop på Djursholms torg står Lars med sin hund. Han har bott i Djursholm 20 år och tror inte på att inkomstsegregationen ökat i Sverige.
– Så här har det alltid varit, och det finns nog ingen lösning på det. Man kan inte skänka bort 20-miljonersvillor till dem som inte har råd, och man kan inte tvinga dem som har råd att bo någon annanstans, säger Lars.
Men ny forskning från Linköpings universitet visar att segregationen ökar snabbare här än i någon annat OECD-land. Och Danderyds kommun är en av Sveriges mest segregerade. Endast 4,2 procent av invånarna har låg ekonomisk standard, en stor skillnad från Skäggetorp, som Dagens Arena besökte häromdagen, där över hälften av invånarna har det.
Andelen hyresrätter av bostadsbeståndet är knappt 15 procent. Långt under länssnittet på 36 procent. Kommunen saknar också ett allmännyttigt bostadsbolag sedan 1990-talet då man sålde ut det.
”Segregationens andra sida”
Den växande inkomstsegregationen kan undergräva solidaritet, empati och förståelse för varandra, menar forskare. Det kan också vara en polariserande kraft i samhället. Dagens Arena har skrivit flera artiklar om bostadssegregationen och hur den påverkar utsatta områden. Det är oftast den sidan som uppmärksammas som problematisk. Men nu vill forskare lyfta problemen med att rika bor isolerat.
Mikael Stigendal, professor i sociologi vid Malmö universitet, kallar det för ”segregationens andra sida” och ”vinnarsidan”. Det är där de som har makten bor, och de som är drivande i klimatförändringarna. Enligt Stockholm Environment Institutes är det Danderyd kommun som släpper ut mest koldioxid i hela landet. Ett problem som kommit mycket i skymundan, framhåller Mikael Stigendal.
– För att komma tillrätta med klimatförändringarna måste konsumtionen och de konsumtionsbaserade utsläppen minska. Konsumtionen är som störst i kommuner som Danderyd och måste minska, säger han.
När forskare tittar på segregation pratar man om grannskapseffekter, förklarar Mikael Stigendal. Flera studier visar på att var man bor och växer upp har stor betydelse för utbildningsresultat och inkomst senare i livet.
– Grannskapseffekter uppstår vid kulturell norm och vi brukar använda begreppet för att beskriva livet i fattiga områden. Det kan vara människor med liknande förhållanden som bor nära varandra, fattiga med utländsk bakgrund till exempel, och när det går dåligt för barnen i skolan kan det smitta av sig. Vår poäng är att precis samma effekter verkar på andra sidan, säger Mikael Stigendal.
Bostaden en kassako
Mikael Stigendal menar att människorna skolas in i en ohållbar konsumtion genom kompisar, besök hos andra familjer och livet i grannskapet. Det kan vara att grannen gör om köket och då pressas man till att också göra det. Enligt forskningsinstitutet Stockholm Environment Institutes är det Danderyd kommun som släpper ut mest koldioxid per capita i hela landet.
Men när man bor isolerat är det svårt att se sig själv som problemet, menar Mikael Stigendal. Därför, påpekar han, borde det finnas ett större intresse av att dela upp dem. Att bygga hyresrätter i dessa stadsdelar menar han är lika viktigt som att omvandla hyresrätter eller bygga bostadsrätter i fattiga områden.
– Samhällssystemet borde också göras om. Nu sänker man bidrag samtidigt som man ökar avdragsmöjligheter, vilket endast gynnar de som redan har det bra ställt. De som har det sämre får det allt svårare, säger Mikael Stigendal.
Han menar att bostaden har blivit en kassako för folk och att det är inkomsten från den som gör det möjligt att sig fram i samhället. Bostaden används också till att gynna sina barn, vilket gör att segregationen stelnar och har fastnat på båda sidor, framhåller Mikael Stigendal.
”Avreglera hyresmarknaden”
Viktor Stavrén har växt upp i Djursholm och bor här än i dag. Han menar att det finns möjligheter att utbilda sig och tjäna pengar i dag, så varför skillnaderna ändå ökar är en jättesvår fråga och kanske inte endast en fråga om bostad.
– Men jag tror säkert att det kan byggas fler hyresrätter här. Man bör även avreglera hyresmarknaden så att det blir lättare för folk att flytta, säger Viktor Stavrén.
Han själv tycker att det har varit viktigt för honom att att träffa människor med olika bakgrund på universitet. Det viktigt att alla har den möjligheten, påpekar han.
– Jag tror att det behöver blandas. Det kan vara berikande. Om vi inte möts kan det skapa en rädsla mot varandra i samhället, mot det man inte förstår, säger Viktor Stavrén.
”Unga behöver mer stöd”
Helena von Elern, 63 år, bor och är uppvuxen i Djursholm. Det behövs en blandning här, tycker hon, det kan inte bara bo en typ av människor i ett samhälle.
Det skulle behöva byggas fler hyresrätter men det är så dyrt i dag på grund av produktionskostnaderna som påverkas av kriget i Ukraina, påpekar Helena von Elern.
– Politikerna skulle göra någonting för dem som investerar i hyresrätt, stötta dem med skattereducering de första tio åren, till exempel. Unga behöver också mer stöd för att ta sig in på bostadsmarknaden. Nu krävs det amortering och kontantinsats vilket gör det svårare, säger hon.
Lars tycker att det alltid är bra om fler hyresrätter byggs, men det skulle inte bidra till en mer social blandning i Danderyd, menar han. Nyproduktionen är för dyr för låginkomsttagare att efterfråga. Inte ens att bygga fler bostadsrätter och radhus i utsatta områden skulle fungera, påpekar han, för ingen som har råd vill flytta dit.
– Jag tror på jobb och studier till alla, att alla ska få chansen. Sen borde man bygga nya stora områden. Det är ingen mening att ge sig på befintlig bebyggelse. Bygg nytt i stället för att försöka få in hyresrätter här, säger Lars.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
