Val 2022 SCB:s stora partisympatiundersökning visar att Nooshi-effekten har klingat av för Vänsterpartiet. »Den största förklaringen är att det är krig i ett grannland« säger partisekreteraren Hanna Gedin.
Under torsdagsmorgonen publicerades SCB:s partisympatiundersökning för sista gången innan riksdagsvalet i höst.
I mätningen går Socialdemokraterna starkt framåt, och plockar väljare från flera partier, men framför allt Centerpartiet och Vänsterpartiet (jämfört med mätningen i november).
Vänsterpartiet får 7,8 procent i mätningen, vilket innebär ett litet tapp jämfört med valresultatet 2018. Men det är en tillbakagång jämfört med stödet på 9,2 procent i SCB:s novembermätning, och andra mätningar sedan Nooshi Dadgostar blev partiledare som har visat på upp till 12 procent i väljarstöd.
– Nooshi Dadgostar fick en riktig pangstart som partiledare när hon drev frågorna om marknadshyra och höjda pensioner ända fram till regeringskrisen. Hon lyckades visa muskler och få stöd internt och också av många vänstersocialdemokrater, säger Ulf Bjereld, S-märkt statsvetare vid Göteborgs universitet.
Men effekten har klingat av och den nya partiledarens politiska inriktning har skapat diskussion och splittring internt, menar Ulf Bjereld. Jens Holm, tidigare klimatpolitisk talesperson för V, valde nyligen att hoppa av det uppdraget och hänvisade till partiets »nya klimatpolitik«.
– Det finns en intern diskussion i partiet om Nooshi Dadgostars strävan att vinna väljare från S leder till att man tonat ned mångfald, migration och miljö till förmån för andra frågor. Det blir en utmaning i valrörelsen: att behålla strategin att locka S-väljare och samtidigt locka de egna kärnväljarna. Det är ju möjligt att de väljer att stödrösta på MP för att behålla kvar dem i riksdagen.
Hanna Gedin, partisekreterare för Vänsterpartiet, ser inte SCB-siffrorna som ett dåligt resultat, med tanke på läget i omvärlden.
– När det gäller våra siffror konstaterar vi att de är i nivå med valet 2018 och det trots att vi befinner oss i en väldigt speciell situation med ett krig i ett grannland. Det är bra överlag att rödgröna sidan ökar och den blåbruna minskar, säger Hanna Gedin.
Vad beror det på att ni tappar så många väljare till S jämfört med i november?
– Den största förklaringen är att det är krig i ett grannland och att människor i en sådan situation söker sig till det största partiet. S har också fått mycket utrymme i medier, vilket är naturligt, säger Hanna Gedin.
Hon lyfter samtidigt att partiet haft framgångar med att få upp pensionsfrågan och sjukförsäkringen på den politiska agendan.
Är ni oroliga för hur ni ska lyckas nå ut i valrörelsen om säkerhetsfrågan fortsätter att dominera debatten?
– Vi kan ju aldrig påverka omvärlden och vad som händer. Trots krisen har vi visat att vi inte vänder kappan efter vinden och att vi går att lita på, inte minst i Nato-frågan.
Finns det någon anledning att omvärdera hur ni driver miljöfrågorna?
– Jag skulle säga att vi har växlat upp i klimatfrågorna och vi har aldrig varit ett parti som driver miljöpolitik så att vanliga människor får betala för omställningen. Vi kommer att driva en valrörelse där vi visar vi går att lita på, bland annat genom en massiv grön omställning för 700 miljarder kronor.
Enligt Ulf Bjereld drabbas alla mindre partier av att hamna i skuggan under ett pågående krig. För Vänsterpartiets del var det framför allt frågan om vapenexport som orsakade intern debatt inför öppen ridå.
Kan Nato-debatten gynna Vänsterpartiet som tydliga motståndare?
– På ett sätt, för de som är emot Nato har bara två partier att söka sig till. Men det är en väldigt liten grupp för vilken Nato-frågan är så viktig att den påverkar deras val av parti, säger Ulf Bjereld.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
