Kraftig ökning av de otryggaste jobben

ARBETSMARKNAD De tidsbegränsade, otrygga anställningarna har inte blivit fler. Men en ny studie visar att de blivit allt mer osäkra. I dag har 440 000 personer någon form av behovsanställning.

Sms-anställningar där du kan få besked om att du får jobba med kort varsel, behovsanställningar utan hopp om ett fast jobb, anställningar som kan avslutas när som helst och utan förvarning. En ny studie visar att fler har den allra mest osäkra typen av otrygga jobb.

– Det finns en pågående diskussion om tidsbegränsade anställningar och att de leder till en större otrygghet och lägre facklig anslutning. Den debatten fastnar ofta i att bland andra Svenskt Näringsliv säger att andelen som har tidsbegränsade jobb inte har ökat, att den har varit ett konstant en längre tid. Den här studien visar att de har rätt vad gäller utvecklingen av andelen av alla tidsbegränsade jobb, men att de mest otrygga jobben inom gruppen har ökat markant, säger Mats Wingborg, utredare och författare till Arena Idés rapport Fler otrygga jobb och färre fackligt anslutna.

Andelen personer med tidsbegränsade anställningar har legat på omkring 15 procent av samtliga anställda under de senaste 13 åren. Men den nya studien, som bygger på särskilt framtagen statistik ur Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning, visar att det har skett en tydlig förskjutning: Andelen med allmän visstidsanställning och olika typer av behovsanställningar har ökat, i dag har 6 av 10 inom gruppen de mest osäkra anställningsformerna samtidigt som andelen vikariat har minskat. Under perioden 2005-2018 ökade de otryggaste jobben med 29 procent, till 439 300 personer, medan vikariatsanställningarna minskade med 25 procent (i dagsläget 122 400 personer).

– Vi har använt olika kriterier för att bedöma hur otrygga jobben är och ett av dem är om man vet när man ska jobba nästa gång. Många som har vikariat har ett tydligt schema, medan personer med en behovsanställning ofta sitter och väntar på ett sms för att veta när de ska jobba, säger Mats Wingborg.

Det andra kriteriet är om den tidsbegränsade anställningen plötsligt kan avslutas och det tredje är hur liten sannolikheten är för att den tidsbegränsade anställningen ska övergå i en fast tjänst.

– Det finns en stor grupp av tidsbegränsade anställningar som är extremt osäkra. Där man inte alls vet när man ska jobba nästa gång, jobbet kan ta slut när som helst, det är liten sannolikhet att man får ett fast jobb. I andra änden inom den här typen av otrygg anställning är vikariat, som i sammanhanget kan anses höra till den mest trygga typen av tidsbegränsat jobb.

Studien visar att förskjutningen har varit särskilt tydlig inom vissa branscher, främst inom vård och omsorg, finansiella tjänster och företagstjänster, utbildning, hotell och restaurang samt handeln. Det har också påverkat den fackliga anslutningen negativt i dessa branscher, färre med riktigt otrygga jobb väljer att ansluta sig till facket.

– Att otryggheten ökat inom vård och omsorg känns ju väldigt tråkigt sett till att mycket av den är offentligt driven, där borde det finnas möjlighet att påverka detta genom politiska beslut.

Det finns också en överrepresentation av utrikes födda inom de osäkraste jobben, särskilt personer som är födda utanför Europa. Även kvinnor är överrepresenterade, liksom unga arbetstagare.

– Det här är en väldigt oroande utveckling. Det känns alarmerande att det är en väldigt hög andel unga människor som har det här som sitt första möte med arbetsmarknaden, säger Mats Wingborg.

Vad gäller unga människor i otrygga jobb kan det till viss del bero på att det förekommer att yngre som studerar tar kortare anställningar eller timinhopp, tror Wingborg. Men det är ändå oroande, sett till kopplingen mellan arbetslivet och stress.

– Det är redan så att stressrelaterade sjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar och det kommer att öka när jobben blir mer osäkra. En otrygg anställning utan möjlighet att planera sin fritid eller ha ett familjeliv leder till stress, säger han.