NYHET En ny undersökning visar att utsatta för sexuellt våld och övergrepp fortfarande inte blir trodda på, eller ens är medvetna om att det de utsatts för var ett övergrepp. »Det behövs ett kunskapslyft« säger Olga Persson på Unizon.
”Jag var ett barn när detta hände. Just i stunden funderade jag inte så mycket på det utan det är nu när man är vuxen man inser vad det är man har varit med om.” Så svarar en av 5 211 respondenterna i Föreningen Storasysters webbenkät om sexuellt våld och övergrepp. Var femte person som besvarade enkäten var under 18 år.
– Bland barnen som svarade hade var femte utsatts för våldtäkt. Tre av fyra som hade utsatts för någon typ av övergrepp i den åldersgruppen hade utsatts över nätet, säger Linnéa Hall, projektledare för Föreningen Storasysters jämställdhetsprojekt Kunskapshöjande insatser inom området sexuellt våld.
Bland barnen, och även bland respondenterna som helhet, blir det synligt att övergreppen är en del av ett stort mörkertal. Nästan 7 av 10 uppger att de inte polisanmälde övergreppet, vanligen för att de inte orkade men också för att de inte visste om att de faktiskt hade utsatts för ett brott.
– Det här visar att vi har en människorättskris i Sverige. Hur kan unga inte veta att det de utsatts för är ett brott? Staten uppfyller inte sina skyldigheter i detta, varför bedrivs inget arbete inom vården och skolan för att öka kunskapen om övergrepp, frågar Katarina Berghed, sakkunnig inom området kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter på Amnesty International.
Under paneldebatten efter presentationen av rapporten lyftes frågan om statens ansvar för att kunskap om övergrepp finns på alla nivåer i samhället. Nästan var femte som svarat på enkäten som hade fått någon form av stöd att hantera övergrepp upplevde att stödet hade varit ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. Främst för att de inte blivit trodda på, att de blivit ifrågasatta eller skam- och skuldbelagda.
– Jag ser fram emot ett regeringsuppdrag där rättsväsendet åläggs att utbilda samtliga sina anställda, från poliser till domare, i vad sexuellt våld och övergrepp är och hur utsatta ska bemötas på ett respektfullt sätt. Det behövs ett kunskapslyft, säger Olga Persson, generelsekreterare på Unizon, som samlar 130 kvinno- och tjejjourer samt andra typer av stödverksamheter.
– Det behöver bli en rutin att alla yrkeskategorier som möter människor som kan vara utsatta ställer frågor om sexuellt våld och övergrepp. Det behöver finnas utrymme för att få prata om det, säger Cecilia Bödker Pedersen, verksamhetschef Föreningen Storasyster.
Linnéa Hall tycker att en sak blir väldigt tydlig i enkätsvaren: Alla känner någon som har utsatts, men övergreppen har blivit så normaliserade att det inte tas på tillräckligt stort allvar. Det är lite av vardag att få en oönskad dickpic eller meddelanden av oönskad sexuell karaktär skickad till sig. Att 86 procent av de som svarat på enkäten uppgett att de har sysselsättning, jobb eller skola, visar även det hur synen på övergrepp ser ut i samhället, menar hon.
– Trots att vi ser att de som utsatts för övergrepp har stora behov av hjälp och att många mår väldigt dåligt, förväntas livet bara fortsätta fungera som vanligt. Bland annat säger 32 procent av de som svarat att de har suicidtankar och 16 procent att de har försökt avsluta sina liv.
Dessutom finns en gråzon som inte uppmärksammas tillräckligt mycket. Som en av respondenterna i enkäten skriver: ”Jag förstod först för några månader sedan att min pojkväns tjat om sex och dom gånger han hade sex och jag grät räknas som våldtäkt.”
– Mer än hälften uppger att de har haft sex fast de inte har velat, det som brukar kallas tjatsex. Det ses rent juridiskt inte som en våldtäkt, men vi ser på svaren att det även kan finnas underliggande hot med i detta, säger Linnéa Hall.
Utöver ett allmänt kunskapslyft ser hon att det också behövs en mer stabil finansiering av de som främst möter människor som utsatts för någon typ av övergrepp. Enkätsvaren visar att utsatta i stor utsträckning söker sig till stödgrupper som tjej- och kvinnojourer.
– Vi i jourvärlden sitter med finansiering som beviljas från år till år, vi kan aldrig vara helt säkra på att vi får projektmedel för att klara verksamheten. Det säger rätt mycket om politikernas syn på frågan. Att ge jourverksamhet en stabil och långsiktig finansiering skulle signalera att de tar det här på allvar, säger Linnéa Hall.
Webbenkäten är inte statistisk säkerställd, men ger en bild av hur de 5 211 som svarat ser på övergrepp och sexuellt våld de utsatts för.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
