Fångvård Kriminalvården har under en längre tid larmat om plats- och personalbrist. Nu menar de att en konsekvens av situationen är att det rehabiliterande arbetet halkar efter.
— Det blir svårare och svårare, säger Martin Lardén chef vid Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram.
Ett av kriminalvårdens stora uppdrag är att “bryta den onda cirkeln” genom att arbeta återfallsförebyggande. Martin Lardén, chef vid Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram, menar att det kommer att vara svårt att upprätthålla de återfallsförebyggande insatser de har idag.
— Det blir svårare och svårare. Vi bedriver fler behandlingar än vad vi gjorde åren innan, men i och med att klienterna är så många fler så är det en mindre andel som får behandling, säger Martin Lardén.
I april publicerade Kriminalvården en rapport om hur de reformer Tidöavtalet föreslår skulle påverka dem. Till stor del handlar det om att straff föreslås blir strängare och förlängas vilket kräver fler platser på anstalt. De menar att situationen, som redan är väldigt ansträngd, skulle kunna bli ohållbar.
Många blir utan en meningsfull sysselsättning
Enes Al Weswasi är doktorand på Stockholms Universitets kriminologiska institut. Han forskar om effekter av straff och menar att Kriminalvårdens rehabiliteringsinsatser fungerar, men att de längre straffen som föreslås inte kommer att underlätta arbetet.
— Politikerna behöver vara försiktiga med att göra för stora förändringar på kort tid. Längre straff förebygger inte brott eller återfall i brott. Det får bort de dömda från gatorna en tid och kan eventuell kortsiktigt dämpa en brottsspiral. Men strängare straff är lite av en panikartad åtgärd. Rehabilitering är viktigt för att förebygga återfall i kriminalitet, säger han.
Plats- och personalbristen gör att många lokaler som använts för utbildning, gym och behandlingar prioriterats om. Det är redan idag svårt för Kriminalvården med kompetensförsörjning samt att behålla erfaren personal. Den planerade utökningen kommer leda till att insatserna halkar efter allt mer.
Martin Lardén menar också att en risk de ser är att de intagna är instängda längre perioder och att många då går miste om en meningsfull sysselsättning under dagarna. Det kan vara yrkesutbildning, vuxenskola eller behandlingsprogram.
— Utan en meningsfull sysselsättning riskerar vi att se mer oroligheter och bråk. Detta skulle i sin tur även skapa en mer osäker arbetsmiljö för de anställda, säger han.
“De har skalat bort allt som kan kallas vård”
Samtidigt går det inte att ge behandling till alla i den plats- och personalbrist som råder.
— Vi måste bli tuffa när det gäller att prioritera insatserna för de klienterna som har störst behov av förebyggande insatser och som har störst möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen, säger Martin Lardén.
Dagens Arena har pratat med Karl som blivit dömd till 20 år för bland annat mord och narkotikabrott. Karl, som egentligen heter något annat, menar att han var en av de sista som fick möjligheten att ta en kandidatexamen under sitt straff. Efter att ha blivit frisläppt 2015 anser han att kriminalvården blivit allt mer restriktiv och att fokus på säkerhet blivit för stort.
— Det är redan idag bara säkerhet i fokus. Man har sektionerat ner anstalterna i små delar så att man inte får träffa varandra. De har skalat bort allting som finns inom Kriminalvården som man kan kalla för vård. Studier har man också bantat ner till ett minimum, säger Karl.
“Vem vill vi ska komma ut från fängelset?”
Att det i framtiden, om politiken och Kriminalvården inte lyckas vända utvecklingen, kan bli än mer fokus på förvaring än rehabilitering i Sveriges fängelser menar Martin Lardén är något som oroar.
— Ja, det är en farhåga som vi ser och om vi inte skulle jobba för att utveckla och effektivisera vår återfallsförebyggande verksamhet, då blir det mer åt det hållet, säger Martin Lardén.
Karl menar också att strängare straff inte kommer att ha någon påverkan om Kriminalvården inte satsar på att bygga upp en fungerande rehabilitering.
— Vem vill vi ska komma ut från fängelset, en arg, bitter man med hämndbegär eller en man med hopp om att kunna leva ett annat liv? Det är det som blir skillnaden, säger Karl.
Dagens Arena har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) som inte vill kommentera.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
