Krisartad situation för socialsekreterare som utreder barn

Hög personalomsättning och brist på kontiunutet gör att LVU-utredningar inte hinns med. »De tvingas bryta mot lagen« säger Kristina Folkesson från fackförbundet Vision.

Som Dagens Arena rapporterat vacklar rättsäkerheten för de barn och unga som blir tvångsomhändertagna enligt lagen om vård av unga (LVU). De utredningar som ligger till grund för besluten ifrågasätts sällan av domstolarna, och de offentliga biträden som självständigt ska bedöma och företräda barnens bästa tvingas ofta lita till socialtjänstens utredningar då de inte får betalt för att själva utreda barnets situation och behov.

Socialtjänstens utredningar riskerar därmed att bli bärande genom hela beslutsprocessen. Men enligt fackförbunden Akademikerförbundet SSR och Vision, som båda organiserar socialsekreterare, är förutsättningarna för de socialsekreterare som genomför utredningarna »krisartade«.

– Det är ett starkt uttryck jag ogärna använder i onödan men här platsar det, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef för Akademikerförbundet SSR.

Enligt en undersökning som Akademikerförbundet SSR genomförde i april uppger 55 procent av socialsekreterarna att de inte klarar rättssäkerheten i ärenden med barn och ungdomar.

Ett av de största problemen är personalomsättningen. Den höga arbetsbelastningen i kombination med dålig löneutveckling har lett till att de erfarna socialarbetarna söker sig till andra uppgifter än att jobba med utredningar. Resultatet är att utredningarna nu ofta drivs av nyutexaminerade socialsekreterare. Och de bränner snabbt ut sig. Förra året rapporterade Försäkringskassan att socialtjänsten var ett av de områden där sjukskrivningarna ökar som mest.

– Den här bristen på kontinuitet är skadlig eftersom den innebär att de som utreds ofta måste byta socialsekreterare flera gånger, som då ska sätta sig in i ärendet på nytt. Jag har också sett förfärliga exempel med akuta ärenden som blivit liggande länge, för att man saknar personal eller att utredningen bytt socialsekreterare flera gånger och på så sätt fallit igenom, säger Camilla Sköld.

Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg för fackförbundet Vision, instämmer i bilden. Det är lagstadgat att en utredning ska bli färdigställd inom fyra månader, men som det ser ut i dag hinner socialsekreterarna inte med det, menar hon. 

– Det innebär dels att de tvingas bryta mot lagen och dels att de familjer som behöver akut stöd inte får det. Jag är också orolig för att kvaliteten i utredningarna blir bristande, även om socialsekreterarna tar ett stort individuellt ansvar för att kompensera för de bristande resurserna. Inte sällan på bekostnad av den egna hälsan.

Hon påpekar att det är viktigt att socialtjänsten får ta del av de miljarder som kommer att delas ut till kommunerna för att stärka välfärden.

– Bemanningen måste stärkas och stabiliseras, och man måste ge de nyanställda en chans att få en ordentlig inskolning så att de faktiskt stannar kvar i stället för att bli sjukskrivna. Bristen på kontinuitet i dag är inte bara slitsam för socialsekreterarna utan leder också till ett lågt förtroende från de familjer som behöver stöd från socialtjänsten.

Även Camilla Sköld poängterar att kommunerna måste skjuta till pengar för att komma till bukt med den höga personalomsättningen. Det handlar dels om att se till att lönen svarar mot det ansvar som socialsekreterarna tar på sig och dels om att se till det finns tillräckligt med kollegor som kan stödja varandra i arbetet, säger hon.

– Det verkar finnas en brist på förståelse från kommunpolitikerna, det står ju till och med i lagen att det är de som har det yttersta ansvaret för de barn och unga som berörs, säger Camilla Sköld och tillägger:

– Om man jämför med exempelvis äldrevården så handlar det inte i närheten om så mycket pengar. Det kostar förhållandevis lite att rusta det här området, men är väldigt dyrt att inte göra det.